För det första vill jag klargöra en sak jag skrev i mitt förra inlägg om att vara less på att vara här... Jag läste inlägget själv några gånger och insåg att det kan tolkas som att jag är less på att vara i USA och det är jag absolut inte; älskar USA! Jag är mer less på att ha ett jobb där jag tjänar alldeles för lite. Men jag älskar ändå mitt jobb även om det är påfrestande ibland på grund av den "syskonkärlek" som råder för tillfället.
Idag ha jag haft en kanondag; egentligen har ingenting speciellt hänt men jag har bara känt mig allmänt super glad. Allting har rullat på bra och det känns som vissa saker inför framtiden börjar falla på plats och jag har inte lika mycket att oroa mig över helt enkelt. Känns som att en tung sten lyfts från mina axlar och nu är det bara några små stenar kvar!
torsdag 29 november 2012
onsdag 28 november 2012
Snart hemresa igen!
Nu är det inte långt kvar tills det är dags att åka hem till Sverige några dagar och sedan till Los Angeles för att gå på bröllop. Ska bli skönt att komma hem över jul. Jag vet inte varför men jag verkar bli less på att vara här när det är vinter; antagligen för att det blir kolsvart och att det inte finns någon snö som lyser upp och det kommer antagligen inte komma mycket till snö heller. Och vädret är så konstigt här från dag till dag. Ena dagen måste jag ha min vinterjacka på mig och andra dagen hämtar jag upp Helen i t-shirt. Plus att jag alltid brukar bli lite mindre positiv av mig under vinterhalvåret. Men det är bara att tänka på allt positivt man har runt omkring sig så går det bättre.
Trots att jag lovat min kille att inte oroa mig över studentvisum m.m och tänka på allt sådant där fören 2013 så kommer tankarna smygande ibland. Mycket att tänka på och många "tänk om..." dyker upp. Igår slog det mig även att blir jag kvar här så har jag helt plötsligt inga vänner då Sapphyre drar hem till England i Augusti. Så då är man tänka på att försöka utöka sin bekantskapskrets något. Vill inte bli en sådan som endast har min kille som vän och enda person jag umgås med.
Men som sagt; ska inte börja oroa mig för det där ännu jag har några ideer jag ska kolla upp men det får bli sen. Ska bara se fram emot min resa hem, bröllopet vi ska till och bara njuta över dem sista veckorna av 2012 och sedan kan man börja oroa sig och få panik. Ska bli kul att få komma hem igen; träffa alla och fira en svensk jul igen.
Trots att jag lovat min kille att inte oroa mig över studentvisum m.m och tänka på allt sådant där fören 2013 så kommer tankarna smygande ibland. Mycket att tänka på och många "tänk om..." dyker upp. Igår slog det mig även att blir jag kvar här så har jag helt plötsligt inga vänner då Sapphyre drar hem till England i Augusti. Så då är man tänka på att försöka utöka sin bekantskapskrets något. Vill inte bli en sådan som endast har min kille som vän och enda person jag umgås med.
Men som sagt; ska inte börja oroa mig för det där ännu jag har några ideer jag ska kolla upp men det får bli sen. Ska bara se fram emot min resa hem, bröllopet vi ska till och bara njuta över dem sista veckorna av 2012 och sedan kan man börja oroa sig och få panik. Ska bli kul att få komma hem igen; träffa alla och fira en svensk jul igen.
söndag 25 november 2012
Fredricksburg idag igen
När vi kom hem igår kväll så insåg Seve att han glömt sitt kreditkort på restaurangen där vi åt lunch så istället för att krångla med att spärra kortet och få ett nytt ringde han och dubbelkollade med restaurangen att dem hade kortet och så bestämde vi oss för att åka tillbaka till Fredricksburg för att hämta kortet.
Fredricksburg ligger inte så långt ifrån Burke; tar ca 1 timme, lite mer nu då alla var på väg hem efter Thanksgiving. När vi kom dit gick vi först till restaurangen och fick tillbaka kortet sedan gick vi i några antik affärer vilket jag har upptäckt är riktigt skoj. Jag var även lite förvånad över hur mycket Seve uppskattade att gå i affärerna; speciellt att titta på gamla verktyg.
I en av affärerna så hittade jag en gammal visp som fick mig att tänka på farmor för hon hade en sådan. Jag fick alltid använda den när vi skulle äta pannkakor med grädde och jag tyckte det var jätteskoj. Jag berättade detta för Seve och det slutade med att han köpte vispen åt mig!
Vispen på bilden är dock inte den han köpte, utan ville bara visa hur den ser ut. Den han köpte har grönt hantag. Den farmor hade var röd. Han köpte även en matchande grön kavel som dock behöver lite mer färg men den verkar fungera kanonbra! Har pikat honom om att han lär köpa en kavel om vi ska kunna baka t.ex kakor så nu har han en kavel!
Efter det kikade vi runt i en godisaffär, en affär med köksredskap och lite speciella ingredienser och jag köpte äkta vaniljextrakt. Förstår inte varför svenskar envisas med att använda fejkad vanilj (vaniljsocker)! Äkta vanilj är så mycket bättre, smakar bättre och det luktar så himla gott när man bakar! Vi köpte även tvål i en cool butik där dem gör sin egen tvål.
Efter en trevlig middag i Fredricksburg bar det ännu en gång av mot Burke och när vi kom tillbaka så blev det varmchoklad, ost & kex medan vi såg säsongens sista Formel 1 race. Jag som i så många år tyckt att Formel 1 är en av dem tråkigaste sporterna någonsin lär erkänna att det är rätt coolt med Formel 1 och jag ser fram emot att följa nästa säsong!
Fredricksburg ligger inte så långt ifrån Burke; tar ca 1 timme, lite mer nu då alla var på väg hem efter Thanksgiving. När vi kom dit gick vi först till restaurangen och fick tillbaka kortet sedan gick vi i några antik affärer vilket jag har upptäckt är riktigt skoj. Jag var även lite förvånad över hur mycket Seve uppskattade att gå i affärerna; speciellt att titta på gamla verktyg.
I en av affärerna så hittade jag en gammal visp som fick mig att tänka på farmor för hon hade en sådan. Jag fick alltid använda den när vi skulle äta pannkakor med grädde och jag tyckte det var jätteskoj. Jag berättade detta för Seve och det slutade med att han köpte vispen åt mig!
Vispen på bilden är dock inte den han köpte, utan ville bara visa hur den ser ut. Den han köpte har grönt hantag. Den farmor hade var röd. Han köpte även en matchande grön kavel som dock behöver lite mer färg men den verkar fungera kanonbra! Har pikat honom om att han lär köpa en kavel om vi ska kunna baka t.ex kakor så nu har han en kavel!
Efter det kikade vi runt i en godisaffär, en affär med köksredskap och lite speciella ingredienser och jag köpte äkta vaniljextrakt. Förstår inte varför svenskar envisas med att använda fejkad vanilj (vaniljsocker)! Äkta vanilj är så mycket bättre, smakar bättre och det luktar så himla gott när man bakar! Vi köpte även tvål i en cool butik där dem gör sin egen tvål.
Efter en trevlig middag i Fredricksburg bar det ännu en gång av mot Burke och när vi kom tillbaka så blev det varmchoklad, ost & kex medan vi såg säsongens sista Formel 1 race. Jag som i så många år tyckt att Formel 1 är en av dem tråkigaste sporterna någonsin lär erkänna att det är rätt coolt med Formel 1 och jag ser fram emot att följa nästa säsong!
Fredricksburg
I fredags eftermiddag bar det av mot Fredricksburg för en liten mini-semester tillsammans. Vi spenderade en natt på ett värdshus fast istället för att sova tillsammans i samma hus som andra så kunde man få en egen liten stuga. Stället heter Stevenson Ridge och det var riktigt trevligt att vara där. Alla stugorna är från ca 1800-talet. Vi bodde i en stuga som hette The Adrian Cabin, den var väldigt mysig och den hade en öppen spis vilket var mysigt.
Första vi gjorde när vi kom dit var att åka in till gamla stan i Fredricksburg för middag och lite fönstershopping. Sedan åkte vi tillbaka till stugan och tände en brasa. Vi hade planerat att vi skulle spela spel och umgås men det slutade med att vi somnade på soffan, vaknade och bestämde oss att sängen skulle vara mer bekväm (han fick ont i nacken och jag låg precis på kanten av soffan). Och sängen var otroligt bekväm! Troligtvis den mest bekväma säng jag någonsin sovit i.
På lördagen åkte vi ännu en gång in till gamla stan, denna gång för att gå i alla antik affärer och titta på gamla saker. Vi lyckades hitta en gullig ljuslykta i form av en snögubbe för 3 dollar. Efter lunch gick vi även in i en tavelaffär där Seve hittade två fina bilder på flygplan. Sedan var det dags för hemfärd.
Igår kväll klädde vi julgranen som jag övertalat Seve att skaffa så nu är det riktigt mysigt här!
Första vi gjorde när vi kom dit var att åka in till gamla stan i Fredricksburg för middag och lite fönstershopping. Sedan åkte vi tillbaka till stugan och tände en brasa. Vi hade planerat att vi skulle spela spel och umgås men det slutade med att vi somnade på soffan, vaknade och bestämde oss att sängen skulle vara mer bekväm (han fick ont i nacken och jag låg precis på kanten av soffan). Och sängen var otroligt bekväm! Troligtvis den mest bekväma säng jag någonsin sovit i.
På lördagen åkte vi ännu en gång in till gamla stan, denna gång för att gå i alla antik affärer och titta på gamla saker. Vi lyckades hitta en gullig ljuslykta i form av en snögubbe för 3 dollar. Efter lunch gick vi även in i en tavelaffär där Seve hittade två fina bilder på flygplan. Sedan var det dags för hemfärd.
Igår kväll klädde vi julgranen som jag övertalat Seve att skaffa så nu är det riktigt mysigt här!
Thanksgiving
I år var det andra året jag firade Thanksgiving här i USA men första året som det blev en icke-vegetarisk Thankgiving. Jag och Seve blev bjudna på middag hos en av hans vänner och hennes pojkvän. Dem skulle fixa själva middagen och vi skulle stå för efterrätten. Vi gjorde en kanongod Pumpkin Caramel Trifle; den blev inte 100% som den skulle ha blivit men den var kanongod och alla uppskattade den vilket var trevligt. Det var även väldigt trevligt att baka tillsammans med Seve. Vi har pratat om att göra det länge nu men det har inte blivit av fören nu.
Middagen var kanontrevlig; gillar Seve's vän, har träffat henne några gånger tidigare och jag tycker hon är trevlig. Jag trodde det skulle vara större skillnad på den vegetariska och den icke-vegetariska Thanksgivingen men det ända som skillde var att jag i år åt kalkon och förra året åt fisk. Föredrar kalkon...
Middagen var kanontrevlig; gillar Seve's vän, har träffat henne några gånger tidigare och jag tycker hon är trevlig. Jag trodde det skulle vara större skillnad på den vegetariska och den icke-vegetariska Thanksgivingen men det ända som skillde var att jag i år åt kalkon och förra året åt fisk. Föredrar kalkon...
Födelsedagsfirande
I fredags fick jag en pik av min mor att jag inte uppdaterat min blogg på ett tag så jag får väll ta och skriva ner allt som hänt på sista tiden... Så man kan väll se det här inlägget som första av 3 som kommer skrivas idag.
I tisdags så jobbade jag färre timmar än vanligt då min värdfamilj skulle åka iväg till Albany, New York för Thanksgiving. Det mest "krävande" jag gjorde den dagen var att ta med Helen till tandläkaren och även att se till att hon gjorde aktiva saker under dagen då hon sedan skulle sitta i en bil i ca 6 timmar. Jag tror jag gjorde ett lite väl bra jobb med att hålla henne aktiv för när det var dags för dem att göra sig i ordning och åka så meddelade Helen att hon var trött.
Efter att dem åkt såg jag till att soporna blev slängda i stoptunnan, diskmaskinen var igång och alla dörrar var låst. Sedan åkte jag iväg till mitt paradis för att fira att min pojkvän fyllde 25. Först blev det dock en vända till affären för att hitta dem sista ingredienserna jag behövde för min överraskning. Jag gjorde pannkakor med grädde, sylt och hallon på. Jag bakade även kanongoda chokladmuffins och jag satte till och med ett ljus i hans muffins.
Kvällen var riktigt trevlig och jag har insett hur mycket jag faktiskt gillar att baka!
I tisdags så jobbade jag färre timmar än vanligt då min värdfamilj skulle åka iväg till Albany, New York för Thanksgiving. Det mest "krävande" jag gjorde den dagen var att ta med Helen till tandläkaren och även att se till att hon gjorde aktiva saker under dagen då hon sedan skulle sitta i en bil i ca 6 timmar. Jag tror jag gjorde ett lite väl bra jobb med att hålla henne aktiv för när det var dags för dem att göra sig i ordning och åka så meddelade Helen att hon var trött.
Efter att dem åkt såg jag till att soporna blev slängda i stoptunnan, diskmaskinen var igång och alla dörrar var låst. Sedan åkte jag iväg till mitt paradis för att fira att min pojkvän fyllde 25. Först blev det dock en vända till affären för att hitta dem sista ingredienserna jag behövde för min överraskning. Jag gjorde pannkakor med grädde, sylt och hallon på. Jag bakade även kanongoda chokladmuffins och jag satte till och med ett ljus i hans muffins.
Kvällen var riktigt trevlig och jag har insett hur mycket jag faktiskt gillar att baka!
måndag 12 november 2012
Veteran's day
För andra året i rad ville jag besöka Arlington National Cemetery på Veteran's day och för andra året i rad missade jag det. Den här gången för att jag var optimistisk med tiden för att köra till Gravelly Point Park där jag tänkte parkera och sedan gå till kyrkogården. Parkerade bilen klockan 11 då det skulle börja så jag insåg snabbt att det inte fanns en chans i universum att jag skulle kunna gå dit. Stannade en stund och såg på när flygplan landade. Parken ligger nämligen precis bredvid Reagan National Airport och landar dem från "rätt" håll så flyger dem lågt över parken.
Efter att ha varit där en stund så begav jag mig hem, ville börja baka en överraskning till Seve. Häromdagen blev jag nämligen väldigt sugen på en äppelkaka med kanel som pappa gör så jag bestämde mig för att överraska Seve när han kom hem från Los Angeles. Åkte iväg till affären och köpte det jag behövde och skulle ställa mig och göra i ordning allt ner jag inser att ingen av bakformarna Seve har var djup nog. Blev sur över att ingenting gick som det skulle så jag tog mig ett bad och plus beklagade mig per sms till Seve om bakformen. Han sa att jag skulle åka till Walmart och köpa vilken form jag ville och han skulle kompensera mig för det senare. Lyckades hitta ett sett med 3 formar som var billigare än 1 form!
Åkte hem och bakade och spenderade resten av kvällen med att kolla på Förhäxad. Gjorde även någonting som jag aldrig trodde att jag skulle göra... Jag satte mig och lagade kläder! Jag har aldrig varit mycket för handarbete men när jag insåg att min röda flanell skjorta var trasig så kände jag att jag inte var redo att bara slänga den. Jag överraskade även Seve med att laga hans favoritshorts som jag sagt att jag skulle slänga för dem började se bedrövliga ut... Och jag måste erkänna att det var riktigt avslappnande att sitta uppkrupen i soffan och sy medan jag kollade på Förhäxad. Trodde jag faktiskt inte om mig själv! En viss herre tycker dock det är kanon att jag hittat en hobby som både gynnar honom och får mig att slappna av...
Gjorde sedan misstaget att dra igång och städa så jag var uppe i varv och lyckades inte komma i säng fören 1. Grannen ovanpå valde då att springa maraton i sin lägenhet och så skulle jag upp tidigt och hämta Seve på flygplatsen. Vaknade utan väckarklockans hjälp vid 5 och kände mig pigg. Förstår inte vad min kropp håller på med! Ska det vara så svårt att varva ner och komma i säng innan midnatt!? Ikväll är jag i alla fall trött så jag ska ta och sova nu!
Efter att ha varit där en stund så begav jag mig hem, ville börja baka en överraskning till Seve. Häromdagen blev jag nämligen väldigt sugen på en äppelkaka med kanel som pappa gör så jag bestämde mig för att överraska Seve när han kom hem från Los Angeles. Åkte iväg till affären och köpte det jag behövde och skulle ställa mig och göra i ordning allt ner jag inser att ingen av bakformarna Seve har var djup nog. Blev sur över att ingenting gick som det skulle så jag tog mig ett bad och plus beklagade mig per sms till Seve om bakformen. Han sa att jag skulle åka till Walmart och köpa vilken form jag ville och han skulle kompensera mig för det senare. Lyckades hitta ett sett med 3 formar som var billigare än 1 form!
Åkte hem och bakade och spenderade resten av kvällen med att kolla på Förhäxad. Gjorde även någonting som jag aldrig trodde att jag skulle göra... Jag satte mig och lagade kläder! Jag har aldrig varit mycket för handarbete men när jag insåg att min röda flanell skjorta var trasig så kände jag att jag inte var redo att bara slänga den. Jag överraskade även Seve med att laga hans favoritshorts som jag sagt att jag skulle slänga för dem började se bedrövliga ut... Och jag måste erkänna att det var riktigt avslappnande att sitta uppkrupen i soffan och sy medan jag kollade på Förhäxad. Trodde jag faktiskt inte om mig själv! En viss herre tycker dock det är kanon att jag hittat en hobby som både gynnar honom och får mig att slappna av...
Gjorde sedan misstaget att dra igång och städa så jag var uppe i varv och lyckades inte komma i säng fören 1. Grannen ovanpå valde då att springa maraton i sin lägenhet och så skulle jag upp tidigt och hämta Seve på flygplatsen. Vaknade utan väckarklockans hjälp vid 5 och kände mig pigg. Förstår inte vad min kropp håller på med! Ska det vara så svårt att varva ner och komma i säng innan midnatt!? Ikväll är jag i alla fall trött så jag ska ta och sova nu!
fredag 9 november 2012
Lugn och skön dag
Har tagit det lugnt hela dagen; CSI maraton större delen av dagen vilken faktiskt har varit väldigt skönt. Det är skönt att bara vara för sig själv utan att ha en hel familj runt en som gör att man nästan får dåligt samvete om man spenderar hela dagen på sitt rum och tittar på TV.
Enda gången jag var utanför lägenheten idag var när jag var till affären. Hade tänkt att jag skulle ut på en joggingtur och pysslat lite här men blev inte så mycket av den varan. Sov dåligt inatt; första helgen på 5 månader jag sover solo och det kändes konstigt att sova ensam här.
Nu på kvällen har jag kollat på Förhäxad som jag lånat av Sapphyre. Såg inte på det så ofta när serien gick på tv men det tar jag igen nu! Jag har även små städat lite i Seve's kök. Slängt ut lite saker som passerat sitt bäst-före-datum.
I morgon ska jag träffa min värdfamilj i en park. Helen skola har sin årliga "Lantern Walk". Dem gör lyktor som dem sätter ljus i och går runt och sjunger en vacker sång om att gå runt med en lykta. Det är så gulligt att se dem små barnen. En svensk mamma som har sin son i samma klass som Helen kommer också vara där. Gillar henne så jag ska nog snacka med henne en stund i morgon.
torsdag 8 november 2012
Känns konstigt
Sitter ensam i Seve's lägenhet, känns konstigt och jag förväntar mig att han ska dyka upp när som helst... Men kommer vara solo här ett par dagar.
Efter en rätt lugn dag på jobbet sa jag hej då till Seve vid Dulles Airport, han sitter just nu på flyget till Los Angeles. Efter det var det kryp-körning hem i världens trafikstockning; trafiken stod stundtals stilla. Tur man har tålamod och att jag inte hade så bråttom hem. Jobbade 3 timmar på kvällen som spenderades med att förberedda mitt rum för att bli utlånad till Helen och hennes kusiner som anländer i morgon. Helen och två av kusinerna kommer sova i min säng och Connor och den tredje kusinen kommer sova nere i källaren. Begav mig mot underbara Burke ca 20 minuter efter 23 på kvällen och kom hit vid midnatt. Vägarbeten överallt så trafiken kröp fram igen.
Får låna Seve's lägenhet och bil när han är borta och det ska faktiskt bli skönt med lite egentid. Har människor runt omkring mig 24 timmar om dygnet så det är skönt att bara få vara för sig själv ibland. Har lite saker inplanerat i helgen annars blir det mest att ta det lugnt.
Seve kommer med största sannolikhet höra av sig och fråga hur bilen mår... Han har nojjat större delen av dagen; i morse visade han mig vart försäkringskortet låg. När jag släppte av honom vid flygplatsen så nojjade han över att jag inte åkte iväg efter att ha släppt av honom så han återvände till bilen för att fråga om jag hade problem... Jag satt och programmerade in min adress i hans gps... När det kommer till män och deras bilar så är dem bra lustiga!
Nu ska jag ta och sova och hoppas att damen ovanför med sömnproblem håller sig lugn inatt...
Konversation med Helen
Helen: Maria, do you remember the time I was in a bad mood?
Maria: You need to be a little bit more specific than that Helen.
Helen: Why?
Maria: You've had multiple bad days.
Helen: Oh (long pause) How many?
Helen: Maria, kommer du ihåg den gången jag var på dåligt humör?
Maria: Du lär vara lite mer specifik än så Helen.
Helen: Varför?
Maria: Du har haft flera dåliga dagar.
Helen: Oh (lång paus) Hur många?
Maria: You need to be a little bit more specific than that Helen.
Helen: Why?
Maria: You've had multiple bad days.
Helen: Oh (long pause) How many?
Helen: Maria, kommer du ihåg den gången jag var på dåligt humör?
Maria: Du lär vara lite mer specifik än så Helen.
Helen: Varför?
Maria: Du har haft flera dåliga dagar.
Helen: Oh (lång paus) Hur många?
onsdag 7 november 2012
Barns funderingar
En del gånger är man inte direkt beredd på barns funderingar. Egentligen var det väntat; hon fick reda på att en katt hon ibland leker med somnat in. Men man är aldrig redo för från baksätet höra en 5-åring fråga om man blir osynlig när man dör. Vad svarar man då? Jag körde med att säga att det var en väldigt bra fråga och att jag inte visste. Frågade henne sedan vad hon trodde. Hon trodde att man fortfarande kunde se dem döda.
Senare vid matbordet när Connor informerat oss att han vill se mumierna på museumet han ska besöka med skolan. Helen undrar då vad en mumie gör och Ed svarar att mumier gör ingenting, dem är döda. Helen verkar inte riktigt förstå så han förtydligar att det är en död människa som man lindat om och förklarar att vissa människor tror att man kommer tillbaka efter döden. Jag reagerade lite på detta svar, jag tycker att man visserligen inte helt ska undvika att prata om döden med barn, men jag tycker inte man behöver vara så kall och i stort sett säga att när man är död är det slut. För hur kan vi egentligen vara helt säkra på att det är slut när vi dör? Och skulle inte en liten tjej som man låter tro på jultomten och små troll kunna få tro på att det inte alls är slut när vi dör?
En del undviker att tänka på döden, en del accepterar den, en del går och funderar på det hela tiden. Det är som man alltid fått hör; det finns två saker vi vet kommer hände i våra liv, vi föds och vi dör. Jag tycker man ska tro på det som gör att man inte är lika rädd för döden. Jag hade en period i mitt liv då jag hade en otrolig ångest inför döden och att allting skulle vara slut. Det finns så många saker som tyder på att det inte alls är slut när vi dör och det finns lika många saker som tyder på att det är slut när vi dör. Själv tror jag att det inte alls är slut när vi dör. Logiskt sett så inser jag väll att det troligtvis inte är så, men jag väljer att tro att det inte är slut för det gör att jag inte känner oro inför döden.
Så som sagt; alla borde få tro vad dem vill och man lär tänka efter och vara försiktig när man pratar om döden med barn. Jag tycker inte man ska ge dem en falsk förhoppning om att dem åter kommer få se den som gått bort, men jag tycker heller inte att man totalt ska krossa en tro om att allting inte är helt slut.
Senare vid matbordet när Connor informerat oss att han vill se mumierna på museumet han ska besöka med skolan. Helen undrar då vad en mumie gör och Ed svarar att mumier gör ingenting, dem är döda. Helen verkar inte riktigt förstå så han förtydligar att det är en död människa som man lindat om och förklarar att vissa människor tror att man kommer tillbaka efter döden. Jag reagerade lite på detta svar, jag tycker att man visserligen inte helt ska undvika att prata om döden med barn, men jag tycker inte man behöver vara så kall och i stort sett säga att när man är död är det slut. För hur kan vi egentligen vara helt säkra på att det är slut när vi dör? Och skulle inte en liten tjej som man låter tro på jultomten och små troll kunna få tro på att det inte alls är slut när vi dör?
En del undviker att tänka på döden, en del accepterar den, en del går och funderar på det hela tiden. Det är som man alltid fått hör; det finns två saker vi vet kommer hände i våra liv, vi föds och vi dör. Jag tycker man ska tro på det som gör att man inte är lika rädd för döden. Jag hade en period i mitt liv då jag hade en otrolig ångest inför döden och att allting skulle vara slut. Det finns så många saker som tyder på att det inte alls är slut när vi dör och det finns lika många saker som tyder på att det är slut när vi dör. Själv tror jag att det inte alls är slut när vi dör. Logiskt sett så inser jag väll att det troligtvis inte är så, men jag väljer att tro att det inte är slut för det gör att jag inte känner oro inför döden.
Så som sagt; alla borde få tro vad dem vill och man lär tänka efter och vara försiktig när man pratar om döden med barn. Jag tycker inte man ska ge dem en falsk förhoppning om att dem åter kommer få se den som gått bort, men jag tycker heller inte att man totalt ska krossa en tro om att allting inte är helt slut.
Gårdagens valdag
Igår var det valdag här i USA och på ett sätt är det skönt att det är över nu. På sista tiden har man inte kunnat se på tv eller lyssnat på radio utan att höra kandidaterna försöka få den andra att låta som världens idiot.
Connor var hemma från skolan då många skolor används som rösningslokal. Fick lämna av Helen på morgonen och sedan åka med Connor hem till en av hans kompisar. Det var riktigt trevligt; dem lekte en stund inomhus innan vi gick till en park. Det är rätt svårt att försöka hålla två 7 åringar från att leka för "tufft" när en av killarna har en bruten arm. Vore tråkigt om Connor skulle förvärra sin skada nu när bara ca 2 veckor återstår innan han blir av med slingan han har.
Strax innan lunchtid hämtade vi upp Helen och sedan bar det iväg hem för lunch. Under lunchen får Connor riktigt ont i magen. Var lite skrämmande hur fort det gick men Connor är rätt mycket som jag: håller tyst om åkommor och smärtor tills dem blir för mycket. Konstaterade att det med största sannolikhet handlade om förstoppning och han ville gå och vila en stund. Han kunde dock inte ligga stilla och han hade så ont så han grät. Ringde Elaine som kom hem och tittade till honom och ringde Connor's läkare. Han blev dock bättre så småningom, tog en tupplur och sedan kom en blek Connor ut och lekte med oss igen.
Idag har jag inte märkt så mycket av valresultatet ännu. Familjen är glada att Obama vann och utifrån grannens glada tillrop till Elaine när hon var på väg till jobbet så antar jag att dem också röstade på Obama.
Connor var hemma från skolan då många skolor används som rösningslokal. Fick lämna av Helen på morgonen och sedan åka med Connor hem till en av hans kompisar. Det var riktigt trevligt; dem lekte en stund inomhus innan vi gick till en park. Det är rätt svårt att försöka hålla två 7 åringar från att leka för "tufft" när en av killarna har en bruten arm. Vore tråkigt om Connor skulle förvärra sin skada nu när bara ca 2 veckor återstår innan han blir av med slingan han har.
Strax innan lunchtid hämtade vi upp Helen och sedan bar det iväg hem för lunch. Under lunchen får Connor riktigt ont i magen. Var lite skrämmande hur fort det gick men Connor är rätt mycket som jag: håller tyst om åkommor och smärtor tills dem blir för mycket. Konstaterade att det med största sannolikhet handlade om förstoppning och han ville gå och vila en stund. Han kunde dock inte ligga stilla och han hade så ont så han grät. Ringde Elaine som kom hem och tittade till honom och ringde Connor's läkare. Han blev dock bättre så småningom, tog en tupplur och sedan kom en blek Connor ut och lekte med oss igen.
Idag har jag inte märkt så mycket av valresultatet ännu. Familjen är glada att Obama vann och utifrån grannens glada tillrop till Elaine när hon var på väg till jobbet så antar jag att dem också röstade på Obama.
Världens bästa 5 månaders present
Igår kväll när jag åkte hem till min pojkvän väntade tända ljus och en riktigt fin överraskning! Jag har länge önskat mig en röd kappa och när vi har varit ute och shoppat har jag letat efter den perfekta röda double-breasted kappan med svarta knappar. Ikväll gav Seve mig precis en sådan i förtidig 5 månaders present. På fredag var det 5 månader sedan som vi officiellt blev tillsammans men på fredag kommer han vara i Los Angeles.
måndag 5 november 2012
Hårt arbetande amerikanare
När jag gick i gymnasiet så fick vi besök av arbetsförmedlingen som pratade om att jobba utomlands. Han sade då att vi svenskar var väldigt attraktiva på arbetsmarknaden utomlands, speciellt i England och USA för att vi är "hårt arbetande människor". Jag kände då en viss stolthet över att vara svensk; att känna att vi minsann är riktigt bra på att jobba, så pass bra att folk utomlands lägger märke till det.
Nu efter ett år i USA känner jag snarare att jag skäms. För vi är inte alls "hårt arbetande människor" i jämförelse med USA, vi svenskar är fan klena. Svenskar gnäller över sina ca 40 timmars arbetsvecka och det är tal om att korta ner arbetsdagarna. Ungdomar gnäller över för mycket läxor och betyg-sättning som börjar i tidig ålder.
I USA gnäller man inte, man gör det man ska för att försörja familjen. Vissa är tvungna att ha två jobb för att ha råd att försörja familjen, men ingen gnäller. När jag åker med tunnelbanan sent på kvällarna förundras jag över alla amerikanare som åker hem så sent, som sitter och jobbar medan dem pendlar. Dem har slutat jobba för dagen men sitter ändå där och läser igenom sina dokument, kladdar ner lite anteckningar.
Förra året kom Ed hem klockan 7 varje dag, varje dag missade han middag tillsammans med övriga familjen och han slängde snabbt i sig sin mat för att kunna ha så mycket tid med barnen som möjligt. Nu, tack vare att jag börjar jobba en halvtimme tidigare, kan han komma till jobbet tidigare och därmed även komma hem tidigare. Men under denna period då han kommit hem sent, har han inte gnällt ett pip.
Min kille kommer hem ca halv 7 varje dag beroende på vilket transportmedel han använder. Jag har, trots att han vissa kvällar ser ut att vara totalt slut, aldrig hört honom gnällt eller på annat sätt kommenterat sitt jobb eller arbetstider. Man åker till jobbet, man gör det man ska, sen åker man hem igen. Man sitter inte och gnäller på chefen, kollegorna, lönen, arbetstiderna... Man gör det man ska för att försörja sig och sin familj.
När jag gick i första och andra klass kan jag knappt komma ihåg att jag hade läxor. Connor går i andra klass och han har läxor VARJE dag. Han får även hem i princip som betyg men istället för en betygsgrad godkänt till mycket godkänt så står det om hur han sköter sig i skolan, t.ex hans förmåga att sitta stilla och lyssna på sin lärare. Han får besked om hur han ligger till i varje ämne och om han behöver förbättra sin prestation i något av ämnena.
Nu säger inte jag att ALLA svenskar är klena och gnäller; många jobbar hårt och säger ingenting och det finns säkert en hel del amerikanare som sitter och gnäller över sin situation. Men enligt mina observationer så kan jag säga att det jag upplevt är att generellt så är amerikanare dem vi borde kalla "hårt arbetande människor" och inte svenskarna. Jag är själv duktig över att gnälla över mina arbetstider m.m trots att jag i jämförelse med många andra har världens enklaste jobb men så är jag ju svensk och vi svenskar är experter på att klaga!
söndag 4 november 2012
Vintertid
Den här helgen har varit underbar! I fredagsmorse så jobbade jag trots att jag blivit lovad att jag ska slippa jobba fredagmorgon om jag inte jobbar fredag kväll. Fick på torsdagen reda på att Ed och Elaine inte riktigt visste hur dem tänkte när dem satte ihop schemat men det visade sig på fredag morgon att jag behövdes för Ed låg däckad i feber.
För min del gjorde det inte så mycket för Seve skulle ändå åka in till kontoret i DC och jobba då han inte varit där under måndagen och tisdagen på grund av stormen. I vanliga fall jobbar han hemifrån på fredagar. Vi hade bestämt att jag skulle åka in till DC med all min packning och så åt vi lunch ihop. Spenderade sedan ca 3 timmar med att gå runt och fota. Vill försöka fånga DC under varje säsongskiftning så nu har jag lite höstbilder!
Det har blivit rejält kallt efter Sandy's besök så efter ca 2 av 3 timmar så blev det varm choklad på Starbucks. Var ändå riktigt trevligt att gå runt i DC och fotografera, var ett bra tag sedan jag gjorde det. Vid ca 5 tiden så tog vi tåget till Burke och hade efter det en riktigt trevlig kväll.
I helgen köpte jag dem första julklapparna så nu har man lite mindre att tänka på. Blev även en del nya ljus köpta efter besök på både Yankee Candle och IKEA. Jag älskar ljus och innan jag åkte till USA hade jag en hel garderob med doftljus. I helgen var det dock inte jag som köpte flest ljus... Tror min milda pyromani är smittsam.... Var även iväg till en liten by som har en butik där dem året runt säljer julsaker. Var riktigt trevligt att åka dit. Har redan julkänslor och går runt och visslar jullåtar hela dagarna.
Idag blev det mest Au Pair möte som Seve var med på plus "körlektion". Han försöker finslipa mina växlingar bland annat och försöker få bort min rädsla för att få motorstop i korsningar. Annars har vi mest tagit det lugnt idag. Vi bytte till vintertid inatt och jag har känt mig allmänt förvirrad hela dagen. Höll dessutom på att somna i soffan vid 21-tiden. Somnade i bilen på väg hem men nu har jag tyvärr kommit in i andra andningen... Ska ändå försöka tvinga mig att sova nu!
För min del gjorde det inte så mycket för Seve skulle ändå åka in till kontoret i DC och jobba då han inte varit där under måndagen och tisdagen på grund av stormen. I vanliga fall jobbar han hemifrån på fredagar. Vi hade bestämt att jag skulle åka in till DC med all min packning och så åt vi lunch ihop. Spenderade sedan ca 3 timmar med att gå runt och fota. Vill försöka fånga DC under varje säsongskiftning så nu har jag lite höstbilder!
Det har blivit rejält kallt efter Sandy's besök så efter ca 2 av 3 timmar så blev det varm choklad på Starbucks. Var ändå riktigt trevligt att gå runt i DC och fotografera, var ett bra tag sedan jag gjorde det. Vid ca 5 tiden så tog vi tåget till Burke och hade efter det en riktigt trevlig kväll.
I helgen köpte jag dem första julklapparna så nu har man lite mindre att tänka på. Blev även en del nya ljus köpta efter besök på både Yankee Candle och IKEA. Jag älskar ljus och innan jag åkte till USA hade jag en hel garderob med doftljus. I helgen var det dock inte jag som köpte flest ljus... Tror min milda pyromani är smittsam.... Var även iväg till en liten by som har en butik där dem året runt säljer julsaker. Var riktigt trevligt att åka dit. Har redan julkänslor och går runt och visslar jullåtar hela dagarna.
Idag blev det mest Au Pair möte som Seve var med på plus "körlektion". Han försöker finslipa mina växlingar bland annat och försöker få bort min rädsla för att få motorstop i korsningar. Annars har vi mest tagit det lugnt idag. Vi bytte till vintertid inatt och jag har känt mig allmänt förvirrad hela dagen. Höll dessutom på att somna i soffan vid 21-tiden. Somnade i bilen på väg hem men nu har jag tyvärr kommit in i andra andningen... Ska ändå försöka tvinga mig att sova nu!
torsdag 1 november 2012
Svartsjuka
Häromdagen så informerade Helen mig om att jag måste gifta mig med Seve... Det roliga är att hon är svartsjuk på mig för att jag är tillsammans med honom. Hon är nämligen väldigt förtjust i Seve.
Jag insåg först inte att hon var svartsjuk utan det var Seve som informerade mig om det efter att ha sagt att Helen blivit sur över att han inte kom förbi och hämtade mig utan han plockade upp mig vid Metron. Jag hade inte märkt det men tydligen så hade hon blivit väldigt angelägen om att få hans uppmärksamhet efter att jag gett Seve en kram på Connor's födesedagskalas. Enligt honom frågar hon väldigt ofta om han gillar dem kläder hon har på sig.
Efter att han sagt det blev det dock ännu mer tydligen. En dag när jag ännu en gång skulle ta metron hem till Seve kom Helen fram till dörren när jag är på väg ut genom den. Hon frågar om Seve är ute på motorcykeln och jag svarar nej, jag ska ta metron till honom. Med ett surigt uttryck tränger hon sig förbi mig för att kontrollera att han faktiskt inte satt på sin motorcykel utanför vårat hus...
Det ska då börjas i tid!!
Jag insåg först inte att hon var svartsjuk utan det var Seve som informerade mig om det efter att ha sagt att Helen blivit sur över att han inte kom förbi och hämtade mig utan han plockade upp mig vid Metron. Jag hade inte märkt det men tydligen så hade hon blivit väldigt angelägen om att få hans uppmärksamhet efter att jag gett Seve en kram på Connor's födesedagskalas. Enligt honom frågar hon väldigt ofta om han gillar dem kläder hon har på sig.
Efter att han sagt det blev det dock ännu mer tydligen. En dag när jag ännu en gång skulle ta metron hem till Seve kom Helen fram till dörren när jag är på väg ut genom den. Hon frågar om Seve är ute på motorcykeln och jag svarar nej, jag ska ta metron till honom. Med ett surigt uttryck tränger hon sig förbi mig för att kontrollera att han faktiskt inte satt på sin motorcykel utanför vårat hus...
Det ska då börjas i tid!!
November
Det är helt sjukt att det redan är november! Vart tar tiden vägen egentligen? Helt plötsligt ny månad och helt plötsligt känns det som att jag har massor att göra. Jag måste se till att ta tag i mina studier för detta år, måste bli klar innan juni. Jag lär komma på vad jag ska köpa till Ed till hans födelsedag om en vecka. Jag lär lista ut om min födelsedagspresent till Seve kommer bli försenad pga Sandy eller om den kommer anlända före den 20e. Den flyger från England så man vet aldrig... Jag ska också fixa tid för vaccinering men i och med milt återfall i min telefonskräck så skjuter jag hela tiden upp det.
På tal om Sandy så drog hon med sig en massa kyla så jag använde min tjocka vinterjacka för första gången igår. Tycker synd om dem som fortfarande är utan el och speciellt dem som bor i översvämmade områden som New York och New Jersey. New York ser verkligen ut som en krigszon!
Nu är klockan strax efter 7 på morgonen och jag lär kravla mig upp ur sängen, duscha och göra mig i ordning för dagens jobb!
På tal om Sandy så drog hon med sig en massa kyla så jag använde min tjocka vinterjacka för första gången igår. Tycker synd om dem som fortfarande är utan el och speciellt dem som bor i översvämmade områden som New York och New Jersey. New York ser verkligen ut som en krigszon!
Nu är klockan strax efter 7 på morgonen och jag lär kravla mig upp ur sängen, duscha och göra mig i ordning för dagens jobb!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)