Alltså jag vill inte låta som någon som konstant klagar på svenskar för jag är själv svensk men ibland förundras jag över vad som hänt med Sverige och svenskar... Ja menar, är det så himla jobbigt att hålla upp dörren för andra? Häromdagen höll jag upp dörren för en äldre herre och han var jätteglad och smått överraskad. Själv har ingen hållit upp dörren för mig hittills. Idag stod jag i princip bredvid en kvinna vid en dörr och istället för att hålla i dörren så släppte hon den och gick därifrån. Jag hade god lust och fråga om dörren verkligen var så tung för henne.
Och ingen säger ursäkta om dem råkar knuffa till en eller om dem tänker tränga sig förbi. Inte ett pip, dem bara maler sig fram. Va fan är det för hyfs!? Nej, skärpning nu!
måndag 29 juli 2013
torsdag 25 juli 2013
Ambassaden
Jag vaknade av att Estland eller Finlandsbåten kom tillbaka till hamnen med en rejäl duns klockan 6 på morgonen och jag bestämde mig för att det var ingen ide att försöka somna om i 45 minuter innan mobilen skulle ringa. Gick upp och gjorde mig i ordning och glodde på tv en stund innan det var dags för frukost. Var i himmelriket när jag såg buffen, insåg hur mycket jag saknar nyponsoppa!
Efter frukost och packning checkade jag ut och gick lämnade in mina väskor i bagagerummet och gick till bussen. När jag väl kom fram till ambassaden var det mindre kö än vad jag hade förväntat mig. För två år sedan när jag var där var det en otroligt lång kö. Men även om kön var kort i år så går det inte snabbare för det. Dem tar bara in en åt gången i säkerhetskontrollen och dem har ett max antal som får vara inne på själva ambassaden av brandsäkerhetsskäl, så man får snällt stå där ute tills folk kommer ut.
Vet inte riktigt hur lång tid jag stod i kö för jag stängde av mobilen efter ca 30 min då man ändå är tvungen att lämna ifrån sig all elektronisk utrustning och får inte tillbaka den fören man kommer ut ur ambassaden. Innan du kliver in i säkerhetskontrollen kollar dem ditt pass och tittar under dina skor. Sedan får du komma in i den lilla byggnaden är det ungefär som på en flygplats. Dina dokument går i en behållare och bälte och eventuella jackor går i en annan. Sedan går du igenom metalldetektorn och får tillbaka dina saker sedan följer du den gula linjen upp till själva ambassaden.
Väl inne på ambassaden får du en kö lapp och blir tillsagd att sätta dig ner, om du inte sätter dig ner så kommer en vakt bli mindre glad på dig... När ditt nummer visas på en tavla så får du komma fram till en dam och lämna ifrån dig alla dina papper. Dem har nämligen tröttnat på att fråga om specifika papper för alla ser ut som ett frågetecken. Så hon kollar igenom och tar dem som behövs för intervjun och du får tillbaka alla andra papper som det visade sig att du inte ens behövde ha med dig... Du ska ha med dig ett självadresserat kuvert för att dem ska kunna skicka tillbaka passet med visum i om du blir godkänd och mitt hade inte tillräckligt med porto så jag fick instruktioner på hur jag skulle fixa det...
Blev tillsagd att sitta ner och vänta tills jag blir uppropad. Förut när jag varit där har du fått lämna fingeravtryck hos den första damen och sedan direkt gått till din intervjuare när ditt namn ropats upp. Nu blir ditt namn uppropat och du får komma till en herre som tar dina fingeravtryck och försökrar sig om att du förstått att du inte hade tillräckligt med frimärken och att du fått papper med instruktioner...
Sedan var det dags att sitta ner och nojja sig över själva intervjun... Mitt namn blev uppropat och han började med att dubbelkolla mina fingeravtryck och frågade mig om vad jag gjorde från det att jag gick ut gymnasiet tills idag. Han undrade vad jag gjort i USA två år och vad jag planerade att göra och vart jag tänkte bo. Jag sa att jag skulle bo tillsammans med min pojkvän vilket ledde till frågan om han var amerikan. Fick en konstig blick av honom och sedan kom frågan "planerar du att gifta dig?". Jag gav honom det diplomatiska svaret "vi får se hur allting går, antingen går det bra eller så går det inte bra. Jag PLANERAR ingenting". Han sa att mina papper såg bra ut och att jag skulle få mitt nya visum om ca 1 vecka. Han försäkrade sig om att jag vet att jag endast får studera på mitt visum och tillade att vill jag bo i USA måste jag skaffa immigrant visum.
Efter det fick jag äntligen träffa min bror, brorsdotter och mamma! Vi spenderade större delen av dagen i Stockholm, det var bra skönt att få komma hem till lilla Ludvika och bara vara resten av kvällen.
Efter frukost och packning checkade jag ut och gick lämnade in mina väskor i bagagerummet och gick till bussen. När jag väl kom fram till ambassaden var det mindre kö än vad jag hade förväntat mig. För två år sedan när jag var där var det en otroligt lång kö. Men även om kön var kort i år så går det inte snabbare för det. Dem tar bara in en åt gången i säkerhetskontrollen och dem har ett max antal som får vara inne på själva ambassaden av brandsäkerhetsskäl, så man får snällt stå där ute tills folk kommer ut.
Vet inte riktigt hur lång tid jag stod i kö för jag stängde av mobilen efter ca 30 min då man ändå är tvungen att lämna ifrån sig all elektronisk utrustning och får inte tillbaka den fören man kommer ut ur ambassaden. Innan du kliver in i säkerhetskontrollen kollar dem ditt pass och tittar under dina skor. Sedan får du komma in i den lilla byggnaden är det ungefär som på en flygplats. Dina dokument går i en behållare och bälte och eventuella jackor går i en annan. Sedan går du igenom metalldetektorn och får tillbaka dina saker sedan följer du den gula linjen upp till själva ambassaden.
Väl inne på ambassaden får du en kö lapp och blir tillsagd att sätta dig ner, om du inte sätter dig ner så kommer en vakt bli mindre glad på dig... När ditt nummer visas på en tavla så får du komma fram till en dam och lämna ifrån dig alla dina papper. Dem har nämligen tröttnat på att fråga om specifika papper för alla ser ut som ett frågetecken. Så hon kollar igenom och tar dem som behövs för intervjun och du får tillbaka alla andra papper som det visade sig att du inte ens behövde ha med dig... Du ska ha med dig ett självadresserat kuvert för att dem ska kunna skicka tillbaka passet med visum i om du blir godkänd och mitt hade inte tillräckligt med porto så jag fick instruktioner på hur jag skulle fixa det...
Blev tillsagd att sitta ner och vänta tills jag blir uppropad. Förut när jag varit där har du fått lämna fingeravtryck hos den första damen och sedan direkt gått till din intervjuare när ditt namn ropats upp. Nu blir ditt namn uppropat och du får komma till en herre som tar dina fingeravtryck och försökrar sig om att du förstått att du inte hade tillräckligt med frimärken och att du fått papper med instruktioner...
Sedan var det dags att sitta ner och nojja sig över själva intervjun... Mitt namn blev uppropat och han började med att dubbelkolla mina fingeravtryck och frågade mig om vad jag gjorde från det att jag gick ut gymnasiet tills idag. Han undrade vad jag gjort i USA två år och vad jag planerade att göra och vart jag tänkte bo. Jag sa att jag skulle bo tillsammans med min pojkvän vilket ledde till frågan om han var amerikan. Fick en konstig blick av honom och sedan kom frågan "planerar du att gifta dig?". Jag gav honom det diplomatiska svaret "vi får se hur allting går, antingen går det bra eller så går det inte bra. Jag PLANERAR ingenting". Han sa att mina papper såg bra ut och att jag skulle få mitt nya visum om ca 1 vecka. Han försäkrade sig om att jag vet att jag endast får studera på mitt visum och tillade att vill jag bo i USA måste jag skaffa immigrant visum.
Efter det fick jag äntligen träffa min bror, brorsdotter och mamma! Vi spenderade större delen av dagen i Stockholm, det var bra skönt att få komma hem till lilla Ludvika och bara vara resten av kvällen.
Resan till Sverige
På måndagen gick jag upp och sa hej då till Seve när han drog iväg till jobbet, latade mig ett tag och sedan full rulle. Åkte till Arlington för att umgås med Sapphyre en sista gång och lämna tillbaka saker jag lånat och så tillbaka till Burke där jag slängde i mig lunch och försökte reda ut mitt försäkringsbolagskrångel innan kolla på en vägg som vi lyckats skrapa av färg från...
Lång historia kort; besök på akuten i mars, räkning i juni och nu i juli klagar sjukhuset på att dem inte vill skicka räkningen till mitt försäkringsbolag i Sverige. Vi kom till slut överens om att dem skulle skicka en ny räkning till mig med lite ändringar (plus eller minus vet jag inte) och jag ska skicka den vidare till Sverige.
På söndagen flyttade jag och Seve sofforna för dem ska komma och sätta in dubbelfönster (ja, jag vet, vi är efter...), vi lyckades då dra ner en lampa som skrapade mot väggen. Den skrapade bort färg och när Seve skulle försöka åtgärda det så försvann mer färg. Två killar; en mexikan och en av okänt arabiskt ursprung kom och kollade på väggen och sa att dem inte ens visste om dem hade den färgen längre för tydligen så använde dem inte den färgen längre. Efter mycket om och men fick vi delen av väggen ommålad och vi fick behålla färgburken.
När dem gått så packade jag det sista, bokade resa med flygbussen från Arlanda och försökte att inte ha så mycket panik inför resan. Seve kom hem lite tidigare och gick och pratade med fastighetsägaren om misstänkt termitangrepp på en dörrkarm som den förra hyresgästen tydligen inte informerat om. Han/hon har haft dit någon att ta bort termiterna och sedan bara målat över skadan. Det var så när Seve flyttade in 3 år sedan och han har inte brytt sig för soffan har alltid stått framför dörren som går ut till uteplatsen. Men nu funderar vi på att försöka att inte ställa någonting framför dörren så vi får in mer ljus och då vill vi gärna ha en ny och fin dörrkarm... Så fastighetsägaren var där och dokumentera och det lät som att han skulle ta tag i det där.
När han gått så var det dags att nojja och ha sig i ca en timme innan vi åkte iväg till flygplatsen. Kom dit strax efter 6 och mitt plan skulle inte gå fören 8:40 så jag hade gått om tid att äta middag och titta runt lite. Hade turen att se denna skönheten: Etihad Airlines formel 1 plan!
Resan gick relativt bra, vi blev rejält försenade pga att en passagerare, en tjej i övre tonåren, vägrade gå på planet men kom till slut in i planet. Vi tappade dock får plats i kön och jag tror även att planet förlorade sin "flight plan" från tornet vilket sker om man inte kommit iväg inom 30 minuter och man lär då begära en ny. Detta ledde till att när vi väl kom till Island hade jag inte längre 1 timme och 15 min på mig att byta plan utan jag hade 5 minuter på mig...
Men det gick bra för den var också seg på att komma iväg på grund av att säkerhetspersonalen ville diskutera en passagerares innehåll i en väska innan vi reste så jag var försenad till Arlanda också. På det sättet var det väldigt skönt att veta att ingen skulle hämta upp mig för det är frustrerande att sitta i luften och inte kunna meddela dem som kommer att man är sen, även om dem kommer kunna se det på tavlan.
När jag landat så tog jag flygbussen in till city och sedan tunnelbana och slutligen buss till hotell Ariadne som var riktigt mysigt. Hade fixat nytt simkort till mobilen så det blev många telefonsamtal och sedan middag. Efter det låg jag på sängen tills jag bokstavligen däckade vid 10.
Lång historia kort; besök på akuten i mars, räkning i juni och nu i juli klagar sjukhuset på att dem inte vill skicka räkningen till mitt försäkringsbolag i Sverige. Vi kom till slut överens om att dem skulle skicka en ny räkning till mig med lite ändringar (plus eller minus vet jag inte) och jag ska skicka den vidare till Sverige.
På söndagen flyttade jag och Seve sofforna för dem ska komma och sätta in dubbelfönster (ja, jag vet, vi är efter...), vi lyckades då dra ner en lampa som skrapade mot väggen. Den skrapade bort färg och när Seve skulle försöka åtgärda det så försvann mer färg. Två killar; en mexikan och en av okänt arabiskt ursprung kom och kollade på väggen och sa att dem inte ens visste om dem hade den färgen längre för tydligen så använde dem inte den färgen längre. Efter mycket om och men fick vi delen av väggen ommålad och vi fick behålla färgburken.
När dem gått så packade jag det sista, bokade resa med flygbussen från Arlanda och försökte att inte ha så mycket panik inför resan. Seve kom hem lite tidigare och gick och pratade med fastighetsägaren om misstänkt termitangrepp på en dörrkarm som den förra hyresgästen tydligen inte informerat om. Han/hon har haft dit någon att ta bort termiterna och sedan bara målat över skadan. Det var så när Seve flyttade in 3 år sedan och han har inte brytt sig för soffan har alltid stått framför dörren som går ut till uteplatsen. Men nu funderar vi på att försöka att inte ställa någonting framför dörren så vi får in mer ljus och då vill vi gärna ha en ny och fin dörrkarm... Så fastighetsägaren var där och dokumentera och det lät som att han skulle ta tag i det där.
När han gått så var det dags att nojja och ha sig i ca en timme innan vi åkte iväg till flygplatsen. Kom dit strax efter 6 och mitt plan skulle inte gå fören 8:40 så jag hade gått om tid att äta middag och titta runt lite. Hade turen att se denna skönheten: Etihad Airlines formel 1 plan!
Resan gick relativt bra, vi blev rejält försenade pga att en passagerare, en tjej i övre tonåren, vägrade gå på planet men kom till slut in i planet. Vi tappade dock får plats i kön och jag tror även att planet förlorade sin "flight plan" från tornet vilket sker om man inte kommit iväg inom 30 minuter och man lär då begära en ny. Detta ledde till att när vi väl kom till Island hade jag inte längre 1 timme och 15 min på mig att byta plan utan jag hade 5 minuter på mig...
Men det gick bra för den var också seg på att komma iväg på grund av att säkerhetspersonalen ville diskutera en passagerares innehåll i en väska innan vi reste så jag var försenad till Arlanda också. På det sättet var det väldigt skönt att veta att ingen skulle hämta upp mig för det är frustrerande att sitta i luften och inte kunna meddela dem som kommer att man är sen, även om dem kommer kunna se det på tavlan.
När jag landat så tog jag flygbussen in till city och sedan tunnelbana och slutligen buss till hotell Ariadne som var riktigt mysigt. Hade fixat nytt simkort till mobilen så det blev många telefonsamtal och sedan middag. Efter det låg jag på sängen tills jag bokstavligen däckade vid 10.
söndag 21 juli 2013
Flyttat
Nu är det äntligen över! Sista dagen bestod av olika ärenden med barnen. Dem har varit med i olika läsprogram vilket betyder att man läser ett visst antal böcker (normal 10) och så får man ett pris. Så jag har fyllt i 3 olika listor tillsammans med barnen. En av listorna har Ed och Elaine lämnat in för ett bra tag sedan. I fredags lämnade jag in dem andra två.
Förs var vi till deras bank där barnen får 10 dollar om dem läst 10 böcker. Dem skulle även ha med sig pengar från sina små sparbankar så dem hade fullt upp med att tömma dem i påsar... Problemet var bara att Helens inte gick att öppna! Tog med den tillbanken där dem bände isär den i två delar och så fick hon en ny sparbank av dem. Så dem fick sina 10 dollar plus dem andra pengarna insatta på sitt konto.
Sedan åkte vi iväg till en bokaffär där man, om man läst 10 böcker fick välja ut en gratis bok. Dem hade inte riktigt koll på läger hur dem skulle sköta det hela plus att dem på morgonen haft en brand i byggnaden så deras datasystem låg nere men till slut hade Helen och Connor valt ut en bok var att läsa.
Efter det återstod bara att lämna tillbaka böcker på biblioteket och sedan åkte vi hem och jag fick sluta lite tidigare för Elaine skulle ta med dem på lite andra ärenden. Hon tackade mig så mycket för hjälpen och sedan sa vi hej då. Efter det åt jag lunch och sedan drog jag iväg till poolen vi går till för att hämta ut ett pris åt Connor som han fick under sin tävling några dagar tidigare. Åkte sedan och umgick med Sapphyre och "råkade" köpa en bok av henne som jag ska hämta i morgon. Hon hade nämligen lagt upp den på Ebay. Det är en bok med recept på olika efterrrätter.
Hem och städa och sedan drog jag iväg till Burke vilket jag gjorde med väldigt blandade känslor. Mycket glädje förstås men jag insåg redan att jag saknar barnen! Kommer bli tomt att inte umgås med dem varje dag men samtidigt så är det skönt att få sova i sin egen säng i det som är mitt hem tillsammans med världens underbaraste pojkvän och bästa vän.
Dem 2½ dagar jag har varit här har varit kanon och jag ser fram emot många fler. I morgon kväll bär det av mot Sverige och jag får träffa min familj på onsdag. Jag landar i Sverige på tisdag, sover i Stockholm och går på visum intervju på onsdag och så åker jag till Ludvika efter det. Sedan ska jag bara njuta av min ledighet med min underbara familj!
Förs var vi till deras bank där barnen får 10 dollar om dem läst 10 böcker. Dem skulle även ha med sig pengar från sina små sparbankar så dem hade fullt upp med att tömma dem i påsar... Problemet var bara att Helens inte gick att öppna! Tog med den tillbanken där dem bände isär den i två delar och så fick hon en ny sparbank av dem. Så dem fick sina 10 dollar plus dem andra pengarna insatta på sitt konto.
Sedan åkte vi iväg till en bokaffär där man, om man läst 10 böcker fick välja ut en gratis bok. Dem hade inte riktigt koll på läger hur dem skulle sköta det hela plus att dem på morgonen haft en brand i byggnaden så deras datasystem låg nere men till slut hade Helen och Connor valt ut en bok var att läsa.
Efter det återstod bara att lämna tillbaka böcker på biblioteket och sedan åkte vi hem och jag fick sluta lite tidigare för Elaine skulle ta med dem på lite andra ärenden. Hon tackade mig så mycket för hjälpen och sedan sa vi hej då. Efter det åt jag lunch och sedan drog jag iväg till poolen vi går till för att hämta ut ett pris åt Connor som han fick under sin tävling några dagar tidigare. Åkte sedan och umgick med Sapphyre och "råkade" köpa en bok av henne som jag ska hämta i morgon. Hon hade nämligen lagt upp den på Ebay. Det är en bok med recept på olika efterrrätter.
Hem och städa och sedan drog jag iväg till Burke vilket jag gjorde med väldigt blandade känslor. Mycket glädje förstås men jag insåg redan att jag saknar barnen! Kommer bli tomt att inte umgås med dem varje dag men samtidigt så är det skönt att få sova i sin egen säng i det som är mitt hem tillsammans med världens underbaraste pojkvän och bästa vän.
Dem 2½ dagar jag har varit här har varit kanon och jag ser fram emot många fler. I morgon kväll bär det av mot Sverige och jag får träffa min familj på onsdag. Jag landar i Sverige på tisdag, sover i Stockholm och går på visum intervju på onsdag och så åker jag till Ludvika efter det. Sedan ska jag bara njuta av min ledighet med min underbara familj!
onsdag 17 juli 2013
Trött!
Dem senaste dagarna har varit tuffa! Helen har sim träning med sitt lag, Connor har lektion i simhopp plus träning med sitt lag varje dag plus att Connor även har piano lektion en gång i veckan och det är playdate hit och dit. Så det är mycket pysslande att få allting att gå ihop och igår slängde jag i mig lunch sittandes i bilen och idag blev det en gurka och en yogurt för att vi skulle hinna med allting. Trött och slut på kvällen. I måndags gick jag och lade mig i sängen klockan 9 och låg och spelade spel på mobilen, klockan 9:30 gick Connor och lade sig... Illa när barnen lägger sig senare!
Det är så skönt att det endast är två dagar kvar men också väldigt sorgligt. Ikväll hade vi avskedsmiddag vilket var rätt trevligt. Seve kom förbi och lekte med barnen som var överförtjusta och klättrade, kittlade och var allmänt dryga mot honom men han tog det hela med ro. Vi spelade spel, läste böcker och busade en hel del med dem och vi hade det riktigt trevligt.
Kommer bli sorgligt att lämna dem men samtidigt skönt att påbörja ett nytt kapitel.
Det är så skönt att det endast är två dagar kvar men också väldigt sorgligt. Ikväll hade vi avskedsmiddag vilket var rätt trevligt. Seve kom förbi och lekte med barnen som var överförtjusta och klättrade, kittlade och var allmänt dryga mot honom men han tog det hela med ro. Vi spelade spel, läste böcker och busade en hel del med dem och vi hade det riktigt trevligt.
Kommer bli sorgligt att lämna dem men samtidigt skönt att påbörja ett nytt kapitel.
lördag 13 juli 2013
Snart officiellt flyttat
Igår gjorde jag mitt sista kvälls pass för familjen någonsin. Hade fullt upp med att förbereda alla lekrum för den brittiska familj som ska låna huset några veckor medan "min" familj lånar deras hus i London. Fick gallra ur leksaker och flytta ner en del i källaren till lekrummet därnere. Sprang upp och ner som en tok i det stekheta huset där dem envisas med att inte använda air kondition... Fick dock tillåtelse att sätta igång den om det blev för varmt för mig, vilket det blev men den orkade inte riktigt kyla ner kåken. Mitt i det kaoset försökte jag även flytta ut alla mina saker ur rummet så förutom att jag sprang upp och ner ur källaren så sprang jag mellan övervåningen och Seve's bil med kartonger m.m.
Idag har vi mest packat upp kartonger och hittat plats för mina saker, har dock mest kläder så det var lätt undanplockat. Känns så himla skönt att nästan vara officiellt inflyttad här. Helt 100% officiellt blir det dock inte fören jag har fått mitt visum och kan ansöka om att få bo här hos hyresvärden som måste göra bakgrundskoll m.m. Känns kanon! Har verkligen hittat mitt hem här i världen tillsammans med världens underbaraste människa någonsin!
Idag har vi mest packat upp kartonger och hittat plats för mina saker, har dock mest kläder så det var lätt undanplockat. Känns så himla skönt att nästan vara officiellt inflyttad här. Helt 100% officiellt blir det dock inte fören jag har fått mitt visum och kan ansöka om att få bo här hos hyresvärden som måste göra bakgrundskoll m.m. Känns kanon! Har verkligen hittat mitt hem här i världen tillsammans med världens underbaraste människa någonsin!
onsdag 10 juli 2013
Inte vattentätt
Jag är så himla dålig på att blogga just nu men jag är så förbaskat slut på kvällarna nu för tiden så jag orkar inte. Jobbar 10 timmar om dagen 3 gånger i veckan och dem andra 15 timmarna är utspridda på den fjärde dagen plus två kvällar i veckan. Så ja, det är rätt mycket just nu. Plus att jag oroar mig i onödan för visum och grejer så tack vare det så har jag mardrömmar. Men jag har endast mardrömmar när jag sover i Arlington men inte hemma i Burke. I natt drömde jag att jag var fast i en sjunkande ubåt...
I vanliga fall jobbar jag onsdag kväll men Ed och Elaine ville hellre gå ut igår (tisdag) och idag ville jag träffa Seve så jag frågade om han ville ut och äta med mig. Han kommer förbi på sin motorcykel och vi åkte till en restaurang som heter Cheesecake Factory (dem har otroligt goda Cheesecakes!). Maten där är kanon god men portionerna är så stora för lilla mig (det är dem på nästan varenda restaurang här i USA) så jag behövde en lite låda att ta med mig hem... Så vi åkte hem till mig och dumpade den i kylskåpet och sedan åkte vi ut till Gravelly Point Park för att se på flygplan och umgås. Dock så blev det inte långvarigt för vi såg en storm komma emot oss. Jag tror båda två hoppades att den bara skulle passera men till slut så fick vi inse att den inte skulle passera. Det började åska och blåsa kraftigt så vi gick mot motorcykeln och vi hann precis upp på motorcykeln innan det började vräka ner regn. Första gången jag åkt motorcykel i regn och jag konstaterade snabbt att man blir väldigt blöt, väldigt snabbt på en motorcykel! Jag var inte heller förberedd för regn så jag hade inte mitt regnskydd på till skillnad mot Seve som åkte till jobbet i regn. Jag konstaterade även att mina handskar absolut inte är vattentäta och när man drar handskarna över jackan så regnar det in i handsken... När jag klev av motorcykeln utanför huset så knöt jag näven och det bara rann vatten ur handskarna. Det var inte mycket på kroppen som var torrt! Min tröja var någorlunda torr och av någon konstig anledning var endast ena strumpan dygnsur och den andra var helt torr. Antagligen ett till tecken på att mina skor gjort sitt efter två år...
Men vi hade det trevligt i alla fall!
I vanliga fall jobbar jag onsdag kväll men Ed och Elaine ville hellre gå ut igår (tisdag) och idag ville jag träffa Seve så jag frågade om han ville ut och äta med mig. Han kommer förbi på sin motorcykel och vi åkte till en restaurang som heter Cheesecake Factory (dem har otroligt goda Cheesecakes!). Maten där är kanon god men portionerna är så stora för lilla mig (det är dem på nästan varenda restaurang här i USA) så jag behövde en lite låda att ta med mig hem... Så vi åkte hem till mig och dumpade den i kylskåpet och sedan åkte vi ut till Gravelly Point Park för att se på flygplan och umgås. Dock så blev det inte långvarigt för vi såg en storm komma emot oss. Jag tror båda två hoppades att den bara skulle passera men till slut så fick vi inse att den inte skulle passera. Det började åska och blåsa kraftigt så vi gick mot motorcykeln och vi hann precis upp på motorcykeln innan det började vräka ner regn. Första gången jag åkt motorcykel i regn och jag konstaterade snabbt att man blir väldigt blöt, väldigt snabbt på en motorcykel! Jag var inte heller förberedd för regn så jag hade inte mitt regnskydd på till skillnad mot Seve som åkte till jobbet i regn. Jag konstaterade även att mina handskar absolut inte är vattentäta och när man drar handskarna över jackan så regnar det in i handsken... När jag klev av motorcykeln utanför huset så knöt jag näven och det bara rann vatten ur handskarna. Det var inte mycket på kroppen som var torrt! Min tröja var någorlunda torr och av någon konstig anledning var endast ena strumpan dygnsur och den andra var helt torr. Antagligen ett till tecken på att mina skor gjort sitt efter två år...
Men vi hade det trevligt i alla fall!
onsdag 3 juli 2013
Mysigt med strömavbrott
Varje tisdag kväll åker jag hem till Seve några timma, Elaine kallar det för min och Seve's Date Night. Vanligtvis får jag låna deras bil (den blå mazdan) men under dagen så kom vår granne och informerade om att det såg ut att vara för lite luft i däcket. Jag gick ut och konstaterade att det han menade med "för lite luft i däcket" faktiskt var punktering... Så jag ringde och informerade Ed så han kunde fundera ut en strategi för det hela innan han kom hem.
Jag insåg på en gång att mina chanser att få tillgång till bil var lika med 0% men i och med att jag är ledig från och med klockan 22:30 onsdag kväll så bestämde jag och Seve att jag skulle ta sista tåget ut till Burke och sedan ta hans bil hem. Så sagt och gjort, när jag slutade jobba så tog jag min till DC med metron för att sedan ta tåget ut till Burke. När jag kommer fram till lägenheten så står Seve utanför och jag undrar vad som pågår. Det visar sig att strömmen gick när han lagade mat så han gick ut för att kolla läget och såg en elfirma där så någon hade bekymmer med elen och dem var tvungna att släcka ner hela kåken.
Maten var i princip klar så vi åt middag med levande ljus och sedan spelade vi sällskapsspel. Det var riktigt mysigt och jag tror vi var rätt överens om att det var en himla bra ide att köpa dem där sällskapsspelen så vi hade någonting att göra när strömmen gick.
Nu väntar snart 2½ timmes jobb och sedan drar jag ut till Burke!
Jag insåg på en gång att mina chanser att få tillgång till bil var lika med 0% men i och med att jag är ledig från och med klockan 22:30 onsdag kväll så bestämde jag och Seve att jag skulle ta sista tåget ut till Burke och sedan ta hans bil hem. Så sagt och gjort, när jag slutade jobba så tog jag min till DC med metron för att sedan ta tåget ut till Burke. När jag kommer fram till lägenheten så står Seve utanför och jag undrar vad som pågår. Det visar sig att strömmen gick när han lagade mat så han gick ut för att kolla läget och såg en elfirma där så någon hade bekymmer med elen och dem var tvungna att släcka ner hela kåken.
Maten var i princip klar så vi åt middag med levande ljus och sedan spelade vi sällskapsspel. Det var riktigt mysigt och jag tror vi var rätt överens om att det var en himla bra ide att köpa dem där sällskapsspelen så vi hade någonting att göra när strömmen gick.
Nu väntar snart 2½ timmes jobb och sedan drar jag ut till Burke!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)