Idag var Halloween, jag hade inte tänkt engagera mig i Halloween överhuvudtaget i år men när Elaine frågade om jag ville med till Helen's kompis för trick or treating och att sedan gå med Helen i vårat grannskap så sa jag ändå ja. Och det var trevligt! Jag gillar Helens kompis G och hans familj och vi hade väldigt trevligt.
G var en astronaut i en väldigt cool dräkt. Helen skulle från början vara ett spöke men total ratade den fina kostymen Elaine sytt. Sedan besämtde hon sig för att vara St Mikael och till slut blev det en karaktär från en av hennes böcker. Hon var Nicole från boken "Herb, the vegetarian dragon".
onsdag 31 oktober 2012
tisdag 30 oktober 2012
Dagen efter Sandy
Vi var ut i morse för att se hur det stod till med grannskapet och se ifall någon behövde hjälp med någonting men det visade sig att vi klarat oss bra. Det var några träd som låg nere, därav en som låg mitt över vägen så vägen var avstängd. Men träden hade missat både hus, bilar och människor så det var bra!
Jämför man skadorna här efter Sandy med hur det var i New Haven efter Irene så var Irene helt klart värre. Men nu bor jag ju som sagt inte vid kusten längre så på det sättet är det bra. Man slipper oroa sig för att man ska bli evakuerad på grund av stigande vattenmassor.
Jag längtar till i morgon då allting återgår till det normala; när barnen återvänder till sina skolor och jag kan återvända till mitt schema. Har varit så rörigt nu när Ed och Elaine varit hemma för det har varit meningen att jag ska jobba så dem två kan jobba hemifrån men ingen av dem verkar ha haft disciplinen att göra det. Vilket leder till att jag inte vet om jag ska vara där när dem leker med barnen eller om jag kan gå och göra annat. Idag hade jag i alla fall en stor röra jag kunde sysselsätta mig med.
Igår kom två stökiga barn och ett mindre stökigt barn. Dem spelade Monopol och den ena fuskade hela tiden och den andra fick för sig att han skulle öppna bur dörrarna till fåglarna och hoppades att dem skulle flyga ut. Jag fick bokstavligen dra undan honom från buren innan han fattade att hans beteende inte var okay.
Dem ungarna kom över idag igen och denna gången slutade det med att Elaine kom och sa att jag skulle få ledigt resten av morgonen för att jobba på eftermiddagen för jag pallade inte av att ha pojkarna där. Så hon tog över. Enda anledningen till att dem kom över idag var för att deras familj inte hade el. Annars hade Connor varit hos dem.
Jag tror jag jobbar ikväll men är inte säker. Elaine nämnde date night för någon dag sedan men på mitt schema stod ingenting för idag. Idag var bara en tom ruta. Så vi får se hur det blir! Det spelar ingen roll för min del för min date night blev inställd redan i helgen. I vanliga fall åker jag hem till Seve och tittar på NCIS men vi räknade med att det fortfarande skulle vara eländigt efter Sandy. Och sedan valde Elaine att gå ut (tror jag) ikväll istället för onsdag som vanligen är deras date night.
Har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska hitta på ikväll. Är lite uttråkad... Blir antingen film eller försöka hitta någon bok att läsa tror jag.
Jämför man skadorna här efter Sandy med hur det var i New Haven efter Irene så var Irene helt klart värre. Men nu bor jag ju som sagt inte vid kusten längre så på det sättet är det bra. Man slipper oroa sig för att man ska bli evakuerad på grund av stigande vattenmassor.
Jag längtar till i morgon då allting återgår till det normala; när barnen återvänder till sina skolor och jag kan återvända till mitt schema. Har varit så rörigt nu när Ed och Elaine varit hemma för det har varit meningen att jag ska jobba så dem två kan jobba hemifrån men ingen av dem verkar ha haft disciplinen att göra det. Vilket leder till att jag inte vet om jag ska vara där när dem leker med barnen eller om jag kan gå och göra annat. Idag hade jag i alla fall en stor röra jag kunde sysselsätta mig med.
Igår kom två stökiga barn och ett mindre stökigt barn. Dem spelade Monopol och den ena fuskade hela tiden och den andra fick för sig att han skulle öppna bur dörrarna till fåglarna och hoppades att dem skulle flyga ut. Jag fick bokstavligen dra undan honom från buren innan han fattade att hans beteende inte var okay.
Dem ungarna kom över idag igen och denna gången slutade det med att Elaine kom och sa att jag skulle få ledigt resten av morgonen för att jobba på eftermiddagen för jag pallade inte av att ha pojkarna där. Så hon tog över. Enda anledningen till att dem kom över idag var för att deras familj inte hade el. Annars hade Connor varit hos dem.
Jag tror jag jobbar ikväll men är inte säker. Elaine nämnde date night för någon dag sedan men på mitt schema stod ingenting för idag. Idag var bara en tom ruta. Så vi får se hur det blir! Det spelar ingen roll för min del för min date night blev inställd redan i helgen. I vanliga fall åker jag hem till Seve och tittar på NCIS men vi räknade med att det fortfarande skulle vara eländigt efter Sandy. Och sedan valde Elaine att gå ut (tror jag) ikväll istället för onsdag som vanligen är deras date night.
Har inte riktigt bestämt mig för vad jag ska hitta på ikväll. Är lite uttråkad... Blir antingen film eller försöka hitta någon bok att läsa tror jag.
måndag 29 oktober 2012
Uppdatering innan det är dags att sova
Klockan är nu ca 10:20 och jag har flera gånger trott att strömmen skulle gå men den gick bara en gång och det var knappt 1 minut. Jag vet inte hur det ser ut ute för det är bäcksvart men det känns som att vi kom relativt lindrigt undan mot vad vi skulle.
New York och New Jersey har drabbats hårt med dödsfall och massiva översvämningar. Battery Park ligger under vatten likaså många delar av Manhattan. Vatten har runnit ner i tunnelbanorna och det går rykten om att Wall Street byggnaden också har börjat fyllas med vatten.
Folk uppmanas att hålla sig inne; borgmästaren i New York bad till och med taxichaufförerna att hålla sig borta från gatorna då man har problem med flera bilar som blockerar vägen för utryckningsfordon. Till och med poliser har fått lov att evakueras då dem fastnat i vattenmassorna.
I övrigt har dagen gått bra; har jobbat "som vanligt" på sätt och vis. Barnen hade en playdate så tre barn var hem hit och lekte. Ed och Elaine försökte få jobb gjort innan strömmen gick men det blev inte så mycket gjort och strömmen gick inte fören efter middagen. Så jag har inte gjort mycket mer än att gå på en promenad på förmiddagen innan Sandy kom, påpekat för en kille att ge fan i att fuska i Monopol och bett en annan kille ge fan i att öppna fågelburen...
Nu är det dags för natt nr två i Elaine's kontor och inatt är jag mer förberedd... Har craft-ställ, pyjamasbyxor och t-shirt på mig... Igår natt var det liiiite kallt.
New York och New Jersey har drabbats hårt med dödsfall och massiva översvämningar. Battery Park ligger under vatten likaså många delar av Manhattan. Vatten har runnit ner i tunnelbanorna och det går rykten om att Wall Street byggnaden också har börjat fyllas med vatten.
Folk uppmanas att hålla sig inne; borgmästaren i New York bad till och med taxichaufförerna att hålla sig borta från gatorna då man har problem med flera bilar som blockerar vägen för utryckningsfordon. Till och med poliser har fått lov att evakueras då dem fastnat i vattenmassorna.
I övrigt har dagen gått bra; har jobbat "som vanligt" på sätt och vis. Barnen hade en playdate så tre barn var hem hit och lekte. Ed och Elaine försökte få jobb gjort innan strömmen gick men det blev inte så mycket gjort och strömmen gick inte fören efter middagen. Så jag har inte gjort mycket mer än att gå på en promenad på förmiddagen innan Sandy kom, påpekat för en kille att ge fan i att fuska i Monopol och bett en annan kille ge fan i att öppna fågelburen...
Nu är det dags för natt nr två i Elaine's kontor och inatt är jag mer förberedd... Har craft-ställ, pyjamasbyxor och t-shirt på mig... Igår natt var det liiiite kallt.
Nära bli utan ström
Under dagen har stormen intensifierat. På förmiddagen gick jag Helen och Ed på en promenad; då regnade det en hel del och visst det blåste en del men tyckte det var rätt klent. Men vinden har stadigt ökat och blivit väldigt kraftig. Grannens döda trädd har fallit och nu väntar vi på att deras trädkoja ska gå åt skogen.
Under kvällen så har lamporna blinkat och i knappt 1 minut var vi helt utan ström så vi förväntar oss inte att ha ström när vi vaknar i morgon. Får se hur länge vi blir utan ström. Jag skulle gissa att det inte kommer handla om några timmar utan i värsta fall kommer det att handla om dagar.
Under kvällen så har lamporna blinkat och i knappt 1 minut var vi helt utan ström så vi förväntar oss inte att ha ström när vi vaknar i morgon. Får se hur länge vi blir utan ström. Jag skulle gissa att det inte kommer handla om några timmar utan i värsta fall kommer det att handla om dagar.
söndag 28 oktober 2012
Än så länge är det lugnt
Det regnar lite smått ute annars märker man ingenting. Delar av New York har börjat evakueras under dagen; tunnelbanan är stängd och inga bussar kommer gå förutom bussar som evakuerar folk. Battery Park förväntas ligga under vatten när Sandy anländer.
Allmänna skolor kommer vara stängda i morgon så jag kommer jobba hela dagen. Barnen kommer sova i källaren inatt och Ed och Elaine har bäddat för mig i Elaine's kontor. Dem är inte oroliga för att någonting ska hända men samtidigt vill dem inte chansa. Och det vill inte jag heller. Förra året tyckte jag att det skulle bli häftigt att uppleva min första orkan. Jag bodde nära Long Island Sound och jag och min dåvarande värdpappa var dit precis innan stormen drog in och jag tror båda av oss tyckte att det var väldigt spännande. Men när jag vaknade upp dagen efter och såg ett träd liggandes över vägen bara några meter från huset så var det inte lika spännande. Att se en av grannarna ha ett träd lutande mot sitt hus; då inser man att man faktiskt hade tur.
Sandy förväntas bli den värsta orkanen i USA's historia. För att beskriva hur stor stormen är så berättade dem att skulle man flyga från ena sidan av stormen till den andra så skulle resan ta två timmar. Jag tror dock inte att vi här i Arlington kommer märka av den så mycket jämfört med städer som ligger precis vid kusten. Vi kommer "bara" märka av starka vindar uppemot 97 km/h och regn. Men vi riskerar att vara utan el ett bra tag. Visserligen delar vi el med sjukhuset i närheten vilket innebär att vi borde få tillbaka elen fort. Men sist vi hade en storm (och den var ändå inte ens i närheten av en orkan) så var familjen utan ström i nästan 2 dagar. Dem säger att en del får räkna med att vara utan el i minst 1 vecka.
Stormen kommer dra in en bra bit in mot land och som det ser ut nu så kommer meteorologerna få rätt; stormen kommer gå ihop med minst 1 vinterstorm som kom ner från Kanada. Det snöar i vissa delar där stormen förväntas dra fram vilket troligtvis kommer få intressant resultat. Som tur är så bor jag inte i närheten av det området.
Nu är det dags att sova och hoppas att allting går bra i morgon och att folk förstår allvaret i det här och tar det försiktigt dem närmaste dagarna och att dem ser till att evakuera om dem blir ombedda att evakuera! Jag kommer hålla familj och vänner uppdaterade så länge jag kan! Jag säger "så länge jag kan" för jag räknar med strömavbrott.
Allmänna skolor kommer vara stängda i morgon så jag kommer jobba hela dagen. Barnen kommer sova i källaren inatt och Ed och Elaine har bäddat för mig i Elaine's kontor. Dem är inte oroliga för att någonting ska hända men samtidigt vill dem inte chansa. Och det vill inte jag heller. Förra året tyckte jag att det skulle bli häftigt att uppleva min första orkan. Jag bodde nära Long Island Sound och jag och min dåvarande värdpappa var dit precis innan stormen drog in och jag tror båda av oss tyckte att det var väldigt spännande. Men när jag vaknade upp dagen efter och såg ett träd liggandes över vägen bara några meter från huset så var det inte lika spännande. Att se en av grannarna ha ett träd lutande mot sitt hus; då inser man att man faktiskt hade tur.
Sandy förväntas bli den värsta orkanen i USA's historia. För att beskriva hur stor stormen är så berättade dem att skulle man flyga från ena sidan av stormen till den andra så skulle resan ta två timmar. Jag tror dock inte att vi här i Arlington kommer märka av den så mycket jämfört med städer som ligger precis vid kusten. Vi kommer "bara" märka av starka vindar uppemot 97 km/h och regn. Men vi riskerar att vara utan el ett bra tag. Visserligen delar vi el med sjukhuset i närheten vilket innebär att vi borde få tillbaka elen fort. Men sist vi hade en storm (och den var ändå inte ens i närheten av en orkan) så var familjen utan ström i nästan 2 dagar. Dem säger att en del får räkna med att vara utan el i minst 1 vecka.
Stormen kommer dra in en bra bit in mot land och som det ser ut nu så kommer meteorologerna få rätt; stormen kommer gå ihop med minst 1 vinterstorm som kom ner från Kanada. Det snöar i vissa delar där stormen förväntas dra fram vilket troligtvis kommer få intressant resultat. Som tur är så bor jag inte i närheten av det området.
Nu är det dags att sova och hoppas att allting går bra i morgon och att folk förstår allvaret i det här och tar det försiktigt dem närmaste dagarna och att dem ser till att evakuera om dem blir ombedda att evakuera! Jag kommer hålla familj och vänner uppdaterade så länge jag kan! Jag säger "så länge jag kan" för jag räknar med strömavbrott.
lördag 27 oktober 2012
Sandy
För andra året i rad nu så kommer jag få uppleva en orkan. Förra året bodde jag i East Haven i ett hus om låg rätt nära Long Island Sound. Detta gjorde att vi var på gränsen till att bli evakuerade; gränsen gick bara något kvarter från vårat hus.
Efter att ha sett förödelsen efter Irene så är jag nu lite nervös inför Sandy som onekligen verkar vara värre. Den här gången bor jag inte nära vatten men jag bor nära träd. Mest är jag nervös över min kille som bor omringad av träd. Har man sett naturens krafter i arbete så vet man vad som kan hända; trädd faller lätt i orkan vindar. Han bor dessutom i en lägenhet på bottenvåningen så blir det att regna så pass att det blir översvämning, då blir det inte skoj!
Sandy kallas "Frankenstorm" och beskrivs som "episk" och "den perfekta stormen". Anledningen till att den kan bli så kraftig och förödande är att orkanen kan gå ihop med 1-2 vinterstormar som kommer ned från Kanada. I morgon väntas stormen "lite smått" komma hit med kraftigt regn och den värsta delen av stormen väntas hit måndag eller tisdag. Min värdfamilj har bunkrat upp med vatten m.m inför stormen och sett till att det finns fungerande ficklampor.
Man har redan utlyst undantagstillstånd här i Virginia och DC. Ska bli intressant att se hur det här kommer utveckla sig och hur min arbetsvecka kommer påverkas av det här ovädret. För min del är det städning som står på schemat i morgon. Se till att jag har alla viktiga dokument samlade på ett ställe utifall vi skulle bli evakuerade. Jag ser ingen anledning till varför vi skulle bli det men i och med att dem säger att eländet kan drabba områden långt in från kusten så är det lika bra att vara förberedd. Har sett till och tvätta kläder ikväll även om det inte helt var nödvändigt ännu. Men går strömmen så är det skönt att veta att man har rena kläder i alla fall!
Har annars haft en kanonhelg men den har varit lite dryg. Hjälpt till att vara hundvakt åt en osäker hund som första natten hos Seve näst intill vägrade att sova. Hon skällde och hade sig vilket ledde till att Seve sov ca 3-4. Jag sov lite längre än så då jag är bättre på att ignorera oljud. Vaknade ca 7 och hittade Seve halvsovandes på vardagsrumssoffan med sovande vovve i knä så jag bytte av honom och beodrade honom att sova.
Andra natten gick bra; stängde in hunden i sin bur och lade en filt över buren så blev det tyst och lugnt nästan hela natten. På promenaden i morse såg vi en stor uggla, var så himla häftigt!!
Efter att ha sett förödelsen efter Irene så är jag nu lite nervös inför Sandy som onekligen verkar vara värre. Den här gången bor jag inte nära vatten men jag bor nära träd. Mest är jag nervös över min kille som bor omringad av träd. Har man sett naturens krafter i arbete så vet man vad som kan hända; trädd faller lätt i orkan vindar. Han bor dessutom i en lägenhet på bottenvåningen så blir det att regna så pass att det blir översvämning, då blir det inte skoj!
Sandy kallas "Frankenstorm" och beskrivs som "episk" och "den perfekta stormen". Anledningen till att den kan bli så kraftig och förödande är att orkanen kan gå ihop med 1-2 vinterstormar som kommer ned från Kanada. I morgon väntas stormen "lite smått" komma hit med kraftigt regn och den värsta delen av stormen väntas hit måndag eller tisdag. Min värdfamilj har bunkrat upp med vatten m.m inför stormen och sett till att det finns fungerande ficklampor.
Man har redan utlyst undantagstillstånd här i Virginia och DC. Ska bli intressant att se hur det här kommer utveckla sig och hur min arbetsvecka kommer påverkas av det här ovädret. För min del är det städning som står på schemat i morgon. Se till att jag har alla viktiga dokument samlade på ett ställe utifall vi skulle bli evakuerade. Jag ser ingen anledning till varför vi skulle bli det men i och med att dem säger att eländet kan drabba områden långt in från kusten så är det lika bra att vara förberedd. Har sett till och tvätta kläder ikväll även om det inte helt var nödvändigt ännu. Men går strömmen så är det skönt att veta att man har rena kläder i alla fall!
Har annars haft en kanonhelg men den har varit lite dryg. Hjälpt till att vara hundvakt åt en osäker hund som första natten hos Seve näst intill vägrade att sova. Hon skällde och hade sig vilket ledde till att Seve sov ca 3-4. Jag sov lite längre än så då jag är bättre på att ignorera oljud. Vaknade ca 7 och hittade Seve halvsovandes på vardagsrumssoffan med sovande vovve i knä så jag bytte av honom och beodrade honom att sova.
Andra natten gick bra; stängde in hunden i sin bur och lade en filt över buren så blev det tyst och lugnt nästan hela natten. På promenaden i morse såg vi en stor uggla, var så himla häftigt!!
torsdag 25 oktober 2012
Mår bättre
Har tagit tag och bearbetat alla tankarna så nu kan jag sova igen. Blev lite mycket ett tag, lite för mycket tankar men jag tror också det handlar om att det går mot en massa helger där familjer samlas. Snart dags för Thanksgiving och sedan är det inte långt kvar till jul. Jag minns att jag hade en hel del tankar och till och med hemlängtan vid den här tiden förra året.
I år blir det Thanksgiving med Seve istället för att åka med familjen till Kansas. Annars skulle Seve vara helt ensam och nog för att jag inte är amerikan men förra året förstod jag hur stort Thanksgiving är här och man ska inte vara ensam då helt enketl; det är en familjehögtid. Lite som att sitta ensam på julafton helt enkelt. Efter det blir det jul hemma i Sverige och det ska bli så skoj att dra med Seve till Sverige! Stackaren kommer frysa...
Det känns i alla fall bra att ha en plan för hur jag ska hantera allting som ploppat upp i mina tankar. Det är dags att återgå till att ta en dag i taget och verkligen njuta av nuet och inte oroa mig så mycket över allt jag inte kan kontrollera.
I år blir det Thanksgiving med Seve istället för att åka med familjen till Kansas. Annars skulle Seve vara helt ensam och nog för att jag inte är amerikan men förra året förstod jag hur stort Thanksgiving är här och man ska inte vara ensam då helt enketl; det är en familjehögtid. Lite som att sitta ensam på julafton helt enkelt. Efter det blir det jul hemma i Sverige och det ska bli så skoj att dra med Seve till Sverige! Stackaren kommer frysa...
Det känns i alla fall bra att ha en plan för hur jag ska hantera allting som ploppat upp i mina tankar. Det är dags att återgå till att ta en dag i taget och verkligen njuta av nuet och inte oroa mig så mycket över allt jag inte kan kontrollera.
onsdag 24 oktober 2012
Börjar bli Amerikan?
Igår kunde man nog trott att jag var en amerikan... Igår kväll när jag körde hem till Seve hade jag röd flanell skjorta, jeans och cowboy stövlar och lyssnade på country musik... Har nog slagit i skallen...
Seve har sedan tidigare ett par cowboy stövlar och sedan jag fick min röda flanell skjorta från Seve (tror han lyckades krympa den i tvätten) så har jag funderat på att, för skojs skull köpa cowboy stövlar och cowboy hat och ta ett kort och se hur koko folk därhemma tycker att jag är...
Men sedan såg jag priserna på cowboy stövlar och blev lite fundersam på om det verkligen var värt att införskaffa sig ett par. Men Seve insisterade på att vi skulle iväg och åtminstone prova stövlar. Hittade ett par jag verkligen gillade men räknade snabbt ut att det skulle gå åt 2 veckolöner och har man minilön så är man inte så sugen på det. Seve sa att jag skulle fortsätta titta och hittade jag inga andra jag ville ha så skulle han betala en del av summan.
Jag hittade ett par jag kände att jag kanske skulle kunna ha, dem var billiga och helt okay. Dem var inte riktigt lika tjusiga som dem första men jag ville inte att Seve skulle behöva finansiera mina stövlar. När jag precis bestämt mig för att okay, dem här vill jag köpa så kommer damen i butiken fram med dem perfekta stövlarna åt mig. Dem är så otroligt tjusiga!
Det känns lite ovant att gå i cowboy stövlar; storleken är en storlek mindre än vad man i vanliga fall har. Dem ska sitta åt över foten men man ska fortfarande kunna röra tårna och till skillnad från vanliga skor ska dem glappa något baktill. Kändes rätt konstigt att pröva ut dem men måste säga att dem jag hittat är riktigt sköna och dem var till och med sköna att köra bil i trots klack. Jag struntar i om folk tycker jag är koko, det är dem vackraste, skönaste stövlar jag någonsin ägt!
Seve har sedan tidigare ett par cowboy stövlar och sedan jag fick min röda flanell skjorta från Seve (tror han lyckades krympa den i tvätten) så har jag funderat på att, för skojs skull köpa cowboy stövlar och cowboy hat och ta ett kort och se hur koko folk därhemma tycker att jag är...
Men sedan såg jag priserna på cowboy stövlar och blev lite fundersam på om det verkligen var värt att införskaffa sig ett par. Men Seve insisterade på att vi skulle iväg och åtminstone prova stövlar. Hittade ett par jag verkligen gillade men räknade snabbt ut att det skulle gå åt 2 veckolöner och har man minilön så är man inte så sugen på det. Seve sa att jag skulle fortsätta titta och hittade jag inga andra jag ville ha så skulle han betala en del av summan.
Jag hittade ett par jag kände att jag kanske skulle kunna ha, dem var billiga och helt okay. Dem var inte riktigt lika tjusiga som dem första men jag ville inte att Seve skulle behöva finansiera mina stövlar. När jag precis bestämt mig för att okay, dem här vill jag köpa så kommer damen i butiken fram med dem perfekta stövlarna åt mig. Dem är så otroligt tjusiga!
Det känns lite ovant att gå i cowboy stövlar; storleken är en storlek mindre än vad man i vanliga fall har. Dem ska sitta åt över foten men man ska fortfarande kunna röra tårna och till skillnad från vanliga skor ska dem glappa något baktill. Kändes rätt konstigt att pröva ut dem men måste säga att dem jag hittat är riktigt sköna och dem var till och med sköna att köra bil i trots klack. Jag struntar i om folk tycker jag är koko, det är dem vackraste, skönaste stövlar jag någonsin ägt!
lördag 20 oktober 2012
Mycket tankar
Det är lite mycket tankar nu och det märks på mina drömmar som har eskalerat från konstiga till dryga. Dem tar energi från mig medan jag sover och att ha hundra tankar medan man jobbar går heller inge vidare.
Det är mycket tankar kring livet just nu; hur orättvist det är. En förre detta klasskamrat dog tidigare i år och en annan har nyligen blivit diagnostiserad med cancer. Det är även mycket tankar kring framtiden och hur vissa val jag gjort i livet har påverkat hur jag har det nu. Som att inse att ens vänskapskrets krymper när man varit borta från dem så länge som jag faktiskt har.
I onsdagsnatt drömde jag att min kille gjorde slut av absolut ingen anledning och i torsdags natt drömde jag att han stack iväg utan att berätta vart och han vägrade svara på sms och sedan återvände han som om ingenting hänt. Jag och min pojkvän är båda väldigt öppna och kommunicerar om allt så jag berättade om mina drömmar och om allt som pågår och jag sa att jag har smått seperatonsångest; att det känns som alla lämnar mig. Det resulterade i att han sa "I'm not going anywhere" och räknade upp alla i mitt liv som heller inte skulle lämna mig. Den natten sov han närmare mig än han gjort på länge och det var första natten på länge som jag sov riktigt bra.
Det kan säkert låta löjligt men när man är så långt borta från ens familj och vänner därhemma så kan man inte hjälpa att man känner sig ensam. Även om jag har vänner och en underbar pojkvän här så tänker man på dem man har hemma och man kan inte låta bli att märka hur vissa av ens vänner inte hör av sig lika ofta.
Idag har i alla fall varit en toppen dag: myst på soffan och kollat på Madagascar 3, spelat mini-golf och varit iväg och kollat i en riktigt cool butik som blandannat hade riktigt häftiga vindspel. Nu är det några fler timmars jobb som gäller innan jag kan återvända till paradiset Burke. Connor fick nyss lite Ipren mot sin onda arm men jag misstänker att han inte riktigt är bekväm med att mamma och pappa är ute för han är rädd att få en allergisk reaktion som han fått ett par gånger efter sin operation.
Det är mycket tankar kring livet just nu; hur orättvist det är. En förre detta klasskamrat dog tidigare i år och en annan har nyligen blivit diagnostiserad med cancer. Det är även mycket tankar kring framtiden och hur vissa val jag gjort i livet har påverkat hur jag har det nu. Som att inse att ens vänskapskrets krymper när man varit borta från dem så länge som jag faktiskt har.
I onsdagsnatt drömde jag att min kille gjorde slut av absolut ingen anledning och i torsdags natt drömde jag att han stack iväg utan att berätta vart och han vägrade svara på sms och sedan återvände han som om ingenting hänt. Jag och min pojkvän är båda väldigt öppna och kommunicerar om allt så jag berättade om mina drömmar och om allt som pågår och jag sa att jag har smått seperatonsångest; att det känns som alla lämnar mig. Det resulterade i att han sa "I'm not going anywhere" och räknade upp alla i mitt liv som heller inte skulle lämna mig. Den natten sov han närmare mig än han gjort på länge och det var första natten på länge som jag sov riktigt bra.
Det kan säkert låta löjligt men när man är så långt borta från ens familj och vänner därhemma så kan man inte hjälpa att man känner sig ensam. Även om jag har vänner och en underbar pojkvän här så tänker man på dem man har hemma och man kan inte låta bli att märka hur vissa av ens vänner inte hör av sig lika ofta.
Idag har i alla fall varit en toppen dag: myst på soffan och kollat på Madagascar 3, spelat mini-golf och varit iväg och kollat i en riktigt cool butik som blandannat hade riktigt häftiga vindspel. Nu är det några fler timmars jobb som gäller innan jag kan återvända till paradiset Burke. Connor fick nyss lite Ipren mot sin onda arm men jag misstänker att han inte riktigt är bekväm med att mamma och pappa är ute för han är rädd att få en allergisk reaktion som han fått ett par gånger efter sin operation.
onsdag 17 oktober 2012
Vilken dag!
Igår kväll så sopade Connor ikull sig på linoliumgolvet och slog i sin onda arm. Han har nu strump-fördbud och lär antingen vara barfota eller ha skor på sig inomhus. Jag är så glad att jag inte var hemma när det hände för jag får rysningar bara jag tänker på det! Som tur är verkar det som att det *peppar peppar* gick bra.
Det har gått relativt bra med Connor och hans brutna arm. Han är inte pigg på att göra så mycket men han kämpar på bra ändå. Idag hade han dock en dålig dag... Han verkade inte i toppform i morse så vi tog det lugnt; han läste lite och vilade en hel del. Han förnekade att han hade ont och han verkade bara tycka att det var drygt när jag frågade honom.
Vi åkte iväg för att hämta upp Helen och hennes vänn G. Varje onsdag så hämtar G's pappa Helen på morgonen för att lämna av henne i skolan och jag hämtar upp Helen och G och kör hem honom. När vi kommer hem till G och Connor går ur bilen märker jag på en gång att han inte mår bra (att han inte klagade över att Helen ville lyssna på en av sina sagoböcker borde ha gett mig en varningssignal). Jag frågade hur han mådde och han sa att armen gjorde ont.
Jag lämnade av G och fick Helen tillbaka till bilen, väl vid bilen så säger Connor att det känns som att han ska spy. Tömmer Helens väska, hittar påsen med extra kläder, tömmer den och ger påsen till Connor utifall att. Vi kom dock hem utan att han behövde använda påsen. Ner med honom i Ed och Elaine's säng; ringer Elaine och dubbelkollar vad han ska ha för medicin och tack och lov tog han dem utan att gnälla. Det är tyvärr då man vet att han verkligen behöver den... Tog inte långa stunden innan hans medicin började verka och snart sov han tack och lov. Det gör fasen ont inombords att se ett barn ha så ont!
Resten av dagen gick dock bra, Elaine kom hem tidigare vilket i och för sig var planerat och jag underhöll Helen tills Connor mådde bättre vid ca 4 tiden och gjorde mig och Helen sällskap ute i trädgården.
Nu sitter jag och väntar på att torktumlaren ska bli klar med mina sängkläder så jag får gå och sova. I morgon väntar nya äventyr och sedan tar jag helg! Behöver inte jobba fören lördag kväll.
Det har gått relativt bra med Connor och hans brutna arm. Han är inte pigg på att göra så mycket men han kämpar på bra ändå. Idag hade han dock en dålig dag... Han verkade inte i toppform i morse så vi tog det lugnt; han läste lite och vilade en hel del. Han förnekade att han hade ont och han verkade bara tycka att det var drygt när jag frågade honom.
Vi åkte iväg för att hämta upp Helen och hennes vänn G. Varje onsdag så hämtar G's pappa Helen på morgonen för att lämna av henne i skolan och jag hämtar upp Helen och G och kör hem honom. När vi kommer hem till G och Connor går ur bilen märker jag på en gång att han inte mår bra (att han inte klagade över att Helen ville lyssna på en av sina sagoböcker borde ha gett mig en varningssignal). Jag frågade hur han mådde och han sa att armen gjorde ont.
Jag lämnade av G och fick Helen tillbaka till bilen, väl vid bilen så säger Connor att det känns som att han ska spy. Tömmer Helens väska, hittar påsen med extra kläder, tömmer den och ger påsen till Connor utifall att. Vi kom dock hem utan att han behövde använda påsen. Ner med honom i Ed och Elaine's säng; ringer Elaine och dubbelkollar vad han ska ha för medicin och tack och lov tog han dem utan att gnälla. Det är tyvärr då man vet att han verkligen behöver den... Tog inte långa stunden innan hans medicin började verka och snart sov han tack och lov. Det gör fasen ont inombords att se ett barn ha så ont!
Resten av dagen gick dock bra, Elaine kom hem tidigare vilket i och för sig var planerat och jag underhöll Helen tills Connor mådde bättre vid ca 4 tiden och gjorde mig och Helen sällskap ute i trädgården.
Nu sitter jag och väntar på att torktumlaren ska bli klar med mina sängkläder så jag får gå och sova. I morgon väntar nya äventyr och sedan tar jag helg! Behöver inte jobba fören lördag kväll.
torsdag 11 oktober 2012
Sympatinervös...
Connor är på väg till sjukhuset för att operera sin brutna arm. Han verkar hur lugn som helst och har spenderat morgonen med att läsa. Själv är jag nervös som fan och jag vet inte ens varför.
måndag 8 oktober 2012
Både bra och dålig helg del 2
På lördagen var det planerat att vi skulle åka go-kart hela dagen och jag tänkte inte låta mina njurar sabotera dagen. Blev ännu en gång påmind om att jag har världens mest observantaste pojkvän som har insett hur jag fungerar för han sa åt mig att sluta försöka dölja hur jag egentligen mådde. Jag är expert på att låtsas som att allting är prima fast det inte är det men med honom är det lika bra att visa hur det egentligen är för han ser det ändå.
Dagen var helt underbar! Det var super skoj att åka go-kart även om mina njurar inte var så förtjust. Jag åkte 3 sessioner (1 var på 11 minuter) sen tog jag en paus på grund av illamående och sov i Seve's bil. Sedan körde jag på igen. Vi var där från ca 12 till 9 på kvällen och hade kanonkul! Men dagen efter var man rejält mör i kroppen. Söndagen var en latdag; vi skulle ha varit till en park den dagen men det blev en regning och kall dag som spenderades inomhus.
Idag, måndag, var det Columbus-dagen och både jag och Seve var ledig. Blev ännu en latdag vilket passar mig utmärkt. På morgonen känner jag mig rätt bra men sedan går det bara utför. Får småvärk och känner mig utslagen. Slumrade på soffan en stund medan Seve fixade middag. Känner mig som en urvriden trasa men det känns ändå som att det går åt rätt håll. Nog för att jag fortfarande känner av njurarna men det är ändå bara dag 3 på antibiotikakuren och det känns ändå som att det sakta går bort. Det är bara att ha tålamod!
När jag kom hem ikväll fick jag reda på att Connor brytit armen så det är sjukstuga här med en som har bruten arm och en som käkar antibiotika... Connor lyckades ramla ner från en linbana grannarna gjort och bröt armen ganska nära axeln så det blir operation... Tycker synd om stackaren!
Det lustiga var att Ed skämtsamt om jag också fått lov att uppsäka akuten den här helgen så jag berättade om mina bravader... Känns skönt att dem vet att man inte direkt är i tipptopp form.
Både bra och dålig helg
Den här helgen var en väldigt intressant helg på många sätt och vis. I onsdags lyckades jag få UVI vilket jag fått tidigare och då har jag lyckats få bort det själv så jag tänkte att jag skulle klara av det igen. På torsdagen hade jag jätteont och funderade på att åka till akuten men två ipren senare så lyckades jag gå på date med min kille. På fredag morgon vaknade jag och hade absolut inga symptom alls och rådfrågade min mor som sa att jag inte behövde gå till en doktor.
Fixade lite med tvätt och packade medan jag kände en konstig känsla bak i ryggen men tänkte inte så mycket på det för jag brukar få ont i ryggen när jag sitter i soffan på mitt rum om jag sitter som en slashas. Åkte hem till Seve och medan han jobbade hemifrån så tog jag en tupplur (vilket är konstigt för jag sover aldrig på dagarna). Vaknade när han var färdig och då kände jag mig inte kry; ont bak i ryggen och kände mig illamående och hade typ som frossa. Förnekade att det var njurarna trots att jag bokade av i stort sett vartenda symptom på att UVI'n gått upp till njurarna men efter ett tag insåg jag mig besegrad.
Ringde först mitt försäkringsbolag för att höra mig för vart jag skulle vända mig och dem sa att jag fick gå till i stort sett vem jag ville. Ringde min Area director för att se om hon kunde rekommendera någon i Burke men som vanligt svarade hon inte. Seve googlade fram nr till en klinik i närheten och jag ringde dem. Fick prata med en dam som sa att jag behövde en tid idag men att dem inte kunde ge mig en tid för det var för sent. Fick rekommendationen att ringa en annan av deras kliniker.
Ringde och blev kopplad till en sköterska som kopplade vidare till en annan dam som konstaterade att jag hade "fel" försäkring och kopplade mig vidare till någon försäkringskille och då lade jag på och sade några vackra ord om amerikansk sjukvård. Fick order om att dra på mig skorna och sedan åkte vi till första bästa drop-in klinik. Där frågade dem inte varför jag var där, dem frågade efter försäkringskort och när dem såg mitt så sa dem att dem inte accepterade det utan jag skulle få betala allting själv. Fick fylla i ett formulär och sedan vänta. Behöde dock inte vänta länge och sedan fick jag äntligen min antibiotika.
Sedan åkte vi tillbaka och åt middag och bara tog det lugnt. Vid 9-tiden kom Seve's kompis och dem fixade inför lördagen medan jag hade en date med en vetekudde och distraherade mig med tv-spel.
Fixade lite med tvätt och packade medan jag kände en konstig känsla bak i ryggen men tänkte inte så mycket på det för jag brukar få ont i ryggen när jag sitter i soffan på mitt rum om jag sitter som en slashas. Åkte hem till Seve och medan han jobbade hemifrån så tog jag en tupplur (vilket är konstigt för jag sover aldrig på dagarna). Vaknade när han var färdig och då kände jag mig inte kry; ont bak i ryggen och kände mig illamående och hade typ som frossa. Förnekade att det var njurarna trots att jag bokade av i stort sett vartenda symptom på att UVI'n gått upp till njurarna men efter ett tag insåg jag mig besegrad.
Ringde först mitt försäkringsbolag för att höra mig för vart jag skulle vända mig och dem sa att jag fick gå till i stort sett vem jag ville. Ringde min Area director för att se om hon kunde rekommendera någon i Burke men som vanligt svarade hon inte. Seve googlade fram nr till en klinik i närheten och jag ringde dem. Fick prata med en dam som sa att jag behövde en tid idag men att dem inte kunde ge mig en tid för det var för sent. Fick rekommendationen att ringa en annan av deras kliniker.
Ringde och blev kopplad till en sköterska som kopplade vidare till en annan dam som konstaterade att jag hade "fel" försäkring och kopplade mig vidare till någon försäkringskille och då lade jag på och sade några vackra ord om amerikansk sjukvård. Fick order om att dra på mig skorna och sedan åkte vi till första bästa drop-in klinik. Där frågade dem inte varför jag var där, dem frågade efter försäkringskort och när dem såg mitt så sa dem att dem inte accepterade det utan jag skulle få betala allting själv. Fick fylla i ett formulär och sedan vänta. Behöde dock inte vänta länge och sedan fick jag äntligen min antibiotika.
Sedan åkte vi tillbaka och åt middag och bara tog det lugnt. Vid 9-tiden kom Seve's kompis och dem fixade inför lördagen medan jag hade en date med en vetekudde och distraherade mig med tv-spel.
tisdag 2 oktober 2012
måndag 1 oktober 2012
Intressant konversation med 4 åring del 2
Denna konversation med Helen, snart 5 år, utspellade sig på vägen hem från en park:
Helen: Have you gotten married yet?
Me: No, not yet.
Helen: Are you getting married in our home or your home?
Me: I haven't really thought about it. I'm not getting married in a nearby future.
Översättning:
Helen: Har du gift dig än?
Jag: Nej, inte än.
Helen: Kommer du gifta dig i vårat hem eller ditt hem?
Jag: Jag har inte riktigt tänkt på det. Jag kommer inte gifta mig inom en nära framtid.
Det här är andra gången på kort tid Helen frågat mig om giftemål... Och det där med deras hem och mitt hem antar jag är hennes sätt att fråga om jag kommer gifta mig i USA eller Sverige. Hon är då bra rolig den tjejen!
Helen: Have you gotten married yet?
Me: No, not yet.
Helen: Are you getting married in our home or your home?
Me: I haven't really thought about it. I'm not getting married in a nearby future.
Översättning:
Helen: Har du gift dig än?
Jag: Nej, inte än.
Helen: Kommer du gifta dig i vårat hem eller ditt hem?
Jag: Jag har inte riktigt tänkt på det. Jag kommer inte gifta mig inom en nära framtid.
Det här är andra gången på kort tid Helen frågat mig om giftemål... Och det där med deras hem och mitt hem antar jag är hennes sätt att fråga om jag kommer gifta mig i USA eller Sverige. Hon är då bra rolig den tjejen!
Bett om ursäkt
Elaine kom in för ett tag sedan och bad om ursäkt för igår kväll. Känns bra att ha fått en ursäkt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)