En sak jag verkligen inte gillar med att bo med en annan familj är avsaknad av privatliv. Jag kan komma hem efter en helg och se att någon varit in i mitt rum. Som denna helgen...
I torsdags fick jag mail om att Ed och Elaine fixat en sängram till min säng och undrade om dem fick installera den den här helgen eller om dem skulle vänta till augusti. Jag sa att jag ville vänta till augusti för det fanns en risk att jag behövde möblera om hela rummet och jag har inte lust med det när jag endast har 3 månader kvar. Dem sa okay.
I fredags fick jag mail om att dem mätt sängramen och den skulle passa utan att behöva möblera om mitt rum och det skulle vara för bökigt att ha upp den på vinden så dem undrade om dem kunde installera den i helgen. Jag gick med på det för jag vill inte att dem ska behöva krångla.
Jag sa att visst får dem det, men dem får vänta till söndag så jag åtminstone har en chans att städa undan då jag håller på att sortera och greja vad som ska sparas, slängas eller doneras till nästa au pair. Ikväll när jag kom hit för att jobba så ser jag att tvättkorgen jag ställde på sängen har flyttats till golvet och därefter inte kommit tillbaka upp på sängen. Mina flaggor ligger på golvet, visserligen kan dem ha blåst ikull då jag glömt stänga fönstret men då tycker jag även att papper som ligger på mitt skrivbord och mitt bord också skulle ha åkt ner på golvet alternativt flyttats då dem är av ungefär samma tyngd men dem ligger precis där jag hade dem innan jag åkte.
Jag tycker att för det första kan man be om tillåtelse innan man invaderar en annan persons privata område. Speciellt då den personen har ett endaste rum i hela huset som sitt eget. För det andra så tycker jag att har man ner någonting; oavsett om det är avsiktligt eller inte, så kan man se till att saker och ting kommer tillbaka dit där dem var. Det kallas respekt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar