Fick sovmorgon
till klockan 7 på grund av att Ed skulle ha ett eftermiddagsmöte på jobbet och
Elaine är just nu på kurs i Los Angeles. Vaknade dock upp med ont i halsen och
kände mig allmänt mysko, tog en Advil (Ipren) och satte igång och jobbade. Fick
iväg Connor till skolan i sin pyjamas då det var pyjamas dag i skolan, de barn
och lärare som vill får då gå i pyjamas på skoltid. Connors lärare som är en
riktigt häftigt kvinna hade självklart pyjamas på sig!
Jag och Helen
gick sedan hem och vi spelade lite spel innan vi drog ut och lekte i
trädgården; vi låtsades att vi hade varsinn farm. Jag hade hästar, kor, grisar
och höns. Helen nöjde sig med kaniner... Vi hade riktigt roligt och lyckades
vara ute i två timmar vilket nog är rekord för Helens del. Hon brukar alltid
hitta någonting att gnälla på när vi är ute; antingen är det för varmt, för
kallt, för soligt, för molnigt... Så äntligen lyckades jag hitta någonting som
hon verkade uppskatta!
Efter det gick vi
in och åt lunch och sedan lekte vi Familj. Hon bestämde sig för att hon skulle
ha tre barn och tre hundar... Själv nöjde jag mig med ett barn och en hund. Och
för en gångs skulle när vi lekte med hennes dockor så försökte hon inte stjäla
den docka jag låtsades vare min son. Tydligen har den dockan dalat rejält på
popularitetslistan nyligen. Jag är imponerad av Helens val av namn på vissa
dockor bland annat Flower (Blomma) och Racingcar (Racing bil)... Vi började i
alla fall förbereda för Flowers födelsedagskalas.
Efter hennes
middagssovning så åkte vi iväg för att hämta Connor på skolan. Han skulle då
springa runt fotbollsplanen (tror det är en fotbollsplan, är en stor fyrkantig
presäning över en del av gräsmattan i alla fall). Dem har ett projekt på
Connors skola där man försöker få barnen att röra på sig mer. Man kallar det
hela BFF som är en en mycket vanlig akronym i USA som står för Best Friends
Forever (Bästa vänner för evight) men i deras fall betyder det Brain Food
Fitness (Hjärna Mat Motion). Bland annat så har man en Walk Ride Roll Day på
tisdagar då man ska gå, cykla eller åka t.ex sparkcykel till skolan. Nu har dem
börjat med en tävling där man ska gå eller springa 13 miles för att ha chansen
att vara med i en tävling om en Kindle (en surfplatta som man använder för att
läsa böcker). Helen envisades med att springa med Connor och jag förstår inte
hur lilla hon orkade gå/springa 10 varv! Kan tillägga att Connor inte kommer få någon
Kindle för han har inte fått ihop många miles i jämförelse med sina kamrater.
När det var
avklarat så åkte vi hem och lekte Farm men Connor verkade dock inte helt
imponerad av vår lek och det hela spårade ur. Tror dock även att det inte
enbart var på grund av det utan det faktum att Connor och Helen var trötta och
hungriga. Dem drog efter det till grannen en sväng men när barnen åkte på
scoutmöte så kom dem hem igen. Vi firade Flowers födelsedag men det hela
spårade ur men tack och lov kom Ed hem och fixade middag. Connor höll på att
driva sin far till vansinne genom att vräka på en massa salt på maten och sedan
påstå att han inte kunde känna saltet. Den ungen kommer ha seriösa problem med
sitt stora saltintag.
Dem drog sedan
iväg till ett helt värdelöst ställe som är som ett Kasino för barn. Man betalar
pengar för att få små ”mynt” som man stoppar i maskiner och ju bättre resultat
man får på olika saker dessto mer biljetter får man som man kan byta in för
totalt värdelösa saker som godis eller plastleksaker som är totalt värdelösa.
Men barnen älskar det. Själv gick jag upp på mitt rum och vilade ett tag. Hade
under Helens middagssovning packat klart mina väskor och även fixat transport
till flygplatsen i Baltimore. Problemet var bara att dem skulle börja göra en
massa arbete på Metron som betydde att åkta inte jag senast klockan 21 så
skulle jag få åka buss och gå med min packning. Såg jag inte fram emot. Så vid
8 drog jag iväg till Metron och åkte till Union Station där mitt tåg gick
klockan 22.
Det blev (tyvärr)
en Coca-Cola och en Cheesburgare på Mcdonalds då jag inte ätit mycket till
middag och jag kände att jag var otroligt trött och ville inte somna på tåget.
Plus att jag var fruktansvärt törstig. Gick på tåget och åkte iväg mot
Baltimore/Washington International Thurgood Marshall Airport (finns det någon
flyplats med ett längre namn?). När jag kom fram till tågstationen så upptäckte
jag såklart att det inte är som på de flesta platser att tåget stannar vid
flygplatsen även om namnet på stationen antyder det. Blev dock gratis buss till
flygplatsen där jag nu sitter. Klockan är halv 1 på natten och jag är
klarvaken... Dumma kaffein!!! Flyget går inte fören 6:30 i morgon (lördag),
satt väckning klockan 5 men lycka till att somna. Speciellt med tanke på att
dem håller på att städa flygplatsen. Är rätt så skapligt ensam här och två
stycken som antagligen nyss kommit med sitt plan spanade rätt konstigt på mig
nyss också... Vet inte om det är för att jag sitter utanför check-in kontoret
med all packning eller för att jag sitter med huvan uppdragen över huvudet och
lapptop i knä... Jaja, glo får dem väll göra! Nu ska jag ta och försöka sova,
kommer nog inte inträffa med två stycken stora städmaskiner åkandes fram och
tillbaka men försöka kan man ju alltid göra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar